Ett liv vigt åt musiken

Hon var själv elev på skolan, fick sin första tjänst där 1966 och blev kvar hela arbetslivet.

Musikskolan i Finspång och Margareta Örn har följts åt i 45 år.

- Jag började arbeta som musiklärare på kvällarna när jag var 20 år, berättar hon.

Otaliga är de elever som haft henne som lärare under årens lopp. Antalet är så stort att hon inte har en aning om hur många det är.

- Många elever har jag följt ändå upp till gymnasiet och jag har kontakt med flera fortfarande, säger Margareta Örn.

Hon påpekar att hon varit noggrann med att försöka lära sig namnen på alla eleverna.

- Jag brukade alltid börja med en namnsång. Det är ett jättebra sätt att lära sig barnens namn på. Det skapar ett förtroende när man kan bli mer personlig.

Hon var gitarrlärare mellan åren 1966 och 2000.

- Sedan fick jag trappa ner på gitarrspelandet på grund av en nervskada i vänster arm.

- Det är en belastningsskada på grund av att jag spelat för mycket helt enkelt.

Grundkurser i blockflöjt har hon hållit åtskilliga och nästan samtliga skolor i kommunen har varit hennes arbetsplats genom årens lopp.

- Samarbetet ute på skolorna och med kollegorna har alltid fungerat bra. Det har varit jätteroligt. Man blir lite av en ensamvarg, en gästartist som åker runt på olika ställen hela tiden, säger Margareta Örn.

Samspelet ihop med eleverna beskriver hon som bland det bästa med jobbet.

- När man känner att man funkar ihop och det blir en musikalisk upplevelse eller elever som säger att de inte kan, men som klarar det.

- Då känner man jo, de kunde. Wow!

Hon har även undervisat i särskolan.

- Det var jättehärligt. Det är inte så mycket teori utan man sjunger det man gör, säger Margareta.

Gitarrorkestern, vår- och julsoaréer, skolkonsertveckor och musikförskola i ettan är några av ett oändligt antal musikminnen som hon nämner.

Vad är det bästa med musik?

- Det har med känslor att göra, att den skapar olika känslor. Man har behov av olika sorters musik beroende på hur man själv mår.

- När man jobbar med barn handlar det om den motoriska utvecklingen med rörelser som de lär sig behärska, säger Margareta Örn.

Den första november börjar en ny era när pensionärslivet tar vid.

- Jag ska inte slänga mig på saker direkt. Men jag kommer vara fullt sysselsatt med olika saker som barn, barnbarn och fritidshus.

- Jag kommer varken ha brist på umgänge eller sysselsättningar, konstaterar Margareta Örn och avslutar med att skicka en hälsning till alla hon har lärt känna under sitt långa yrkesliv.