Det var i våras som kommunstyrelsen tog beslut om att pausa Bergska gymnasiets nationella program. Det möttes av stark kritik från många upprörda kommuninvånare. Exempelvis samlades ett hundratal Finspångsbor vid Förvaltningstorget för att protestera och ett stort antal Bergskaelever protesterade i och utanför kommunhuset.
Men trots stora protester klubbades beslutet igenom.
Bergska gymnasiet har haft höga kostnader och gymnasiet i Finspångs kommun har gått med kraftiga underskott de senaste åren. Därför har kommunstyrelsen gett förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på långsiktig organisation och programutbud för gymnasiet i Finspångs kommun.
Nu har förvaltningen presenterat ett förslag, där tre program och ett lärlingsprogram erbjuds, med start hösten 2025. Det rör sig om ekonomi, försäljning och service, bygg- och anläggning samt vuxenutbildning – lärlingsutbildning inom bygg, restaurang, barn och fritid, VVS och el, med flera.
Varför har dessa program valts ut?
– Det har gjorts bedömningen att dessa program kan få sökande, utifrån hur behoven ser ut, säger Eva Svensson, utbildningschef i Finspångs kommun.
I förslaget finns exempelvis inte nationella program som naturvetenskap, samhällsvetenskap och barn- och fritidsprogrammet, som varit återkommande utbildningar på Bergska tidigare.
– Vi har utgått från hur dimensioneringen ser ut i landet. När det gäller barn- och fritidsprogrammet fortsätter trenden med att det föds färre barn, vilket innebär att det inom bland annat förskolan blir färre jobb i framtiden. Natur- och samhällsprogrammen finns på ganska nära håll, i Norrköping.
Lärlingsutbildningarna föreslås enbart finnas som vuxenutbildning.
– Där har vi kommit fram till att det kan vara svårt att välja yrke i ung ålder. För att veta vilket yrke man vill satsa på kan det vara mer hållbart att göra det valet i vuxen ålder, även om det förstås är individuellt, säger Eva Svensson.
Budgeten till gymnasieskolan ska enligt förslaget anpassas till Östergötlands programpeng.
– På Bergska har vi haft ungefär dubbla kostnader, jämfört med östgötapriserna. Vi kan inte ha kvar så höga ersättningar till Finspångselever, utan vi måste närma oss samverkansavtalets snittpris i länet.
I förslaget ingår några rekommendationer. Kravet ska vara att det behövs 15 elever som söker till programmen som förstahandsval.
Om det visar sig att elevgrupperna på de nationella programmen blir färre än 15 elever per program kommer inte dessa att starta till höstterminen 2025.
– Problemet med om det blir för små klasser är att det blir svårt att kunna erbjuda alla skolämnen, säger Eva Svensson.
Förvaltningen har dessutom fått uppdraget att säkerställa samarbetet mellan yrkesprogram, gymnasiets introduktionsprogram (IM), anpassad gymnasieskola och vuxenutbildning vad gäller utbildningsutformning, organisation och resursutnyttjande.
Eva Svensson betonar att förslagen som presenteras inte är permanenta.
– De här förslagen gäller med start läsåret 2025/2026. Vi stänger inte möjligheten för program som till exempel naturvetenskap, barn- och fritid och samhällsvetenskap att kunna komma tillbaka i framtiden. Det ligger öppet, så att nya beslut kan tas varje nytt läsår.
Förslaget ska diskuteras på kommunstyrelsens möte 18 september, med eventuellt beslut planerat till 2 oktober.