"Jag framhåller varje dag värdet av att ha kontanter", säger butiksägaren Annastina Juslin Petersen.
Annastina Juslin Petersen har i flera år drivit Annastinas Lanthandel Nära dej i Hällestad. Butiken är en omtyckt träffpunkt i det lilla samhället. Ortsborna är köptrogna och många är de ungdomar från trakten som haft skolpraktik eller sommarjobbat i affären.
– 60 procent betalar med kort, 30 procent kontant och tio procent med swish. Jag kan inte se annat än att kontanthanteringen har en framtid i glesbygden. Jag framhåller varje dag värdet av att ha kontanter. Inte minst vid krishantering. Dessutom kan barn och äldre – som lätt glömmer – handla själva med sedlar. Just äldre brukar ha svårt att komma ihåg koder medan barn får öva på att räkna, säger hon.
Hilda Andersson, Sara Lindqvister och Annastina Juslin Petersen packar upp dagens leverans av kött och charkvaror.
Annastina förklarar att banker tar ut avgifter för alla betalningssätt. Köp via kort och swish kostar. Likaså att "banka" dagskassor i depåer.
– Det är på gränsen till skamligt att inte kunna betala kontant på alla ställen. Jag jobbar med kontanter varje dag och förstår inte hur ansvariga tänker? Tänk vad smidigt det är att kunna skicka med barnet 100 kronor om han eller hon vill åka och bada. Det räcker både till inträde och lite godis i kiosken. Och skulle 100-lappen försvinna är det inte hela världen. Ett borttappat bankkort är betydligt värre.
Hilda Andersson och Annastina Juslin Petersen diskuterar.
Att kontanter i kassan ökar risken för att utsättas för rån är hon medveten om. Men även efter butiksrånet hon utsattes för mars i år, var Annastina tydlig: hon fortsätter hantera sedlar och mynt som en service. För landsbygdens bästa.
Är du aldrig rädd för att riskera att stå öga mot öga mot rånare igen?
– Jo, händelsen chockade mig och sitter i än i dag. Det är jätte-obehagligt. Jag har aldrig varit med om något läskigare och reagerar fortfarande på kunder med halsduk. Men det onda med hot och våld kan inte vinna. Vi måste i stället bry oss om varandra ännu mer.
Å andra sidan är inte heller swish-hanteringen riskfri.
– Vi blev av med mer än 4 000 kronor i somras när vår personal lurades med en falsk swish-app av några kvinnor. Andra bedrägerier – via falska fakturor eller bluffmejl – är inte heller ovanliga. Jag tror stenhårt på kontanter som betalmedel i Sverige, nu och i framtiden.
Butiksbiträdet Sara Lindqvister lyfter kassalådan innan lanthandeln är redo att ta emot morgonens första kunder.
Enligt principen i Riksbankslagen är alla butiker skyldiga att ta emot betalning i kontanter. Men det går att avtala bort skyldigheten i många verksamheter, som till exempel affärer och restauranger. Det uppger Konsumenternas Bank- och Finansbyrå på nätet.
Den så kallade "betalningsutredningen" slog tidigare i år fast att staten måste ta ett större ansvar för att alla ska kunna betala oavsett betalningsmetod. Kontanter är fortsatt nödvändigt. Inte minst vid beredskapstider.
Utredningen visar att 99 av 100 kronor är digitala i Sverige, trots att cirka en miljon svenskar på olika sätt står utanför det digitala betalningssystemet och saknar mobil- eller internetbank.
Annastinas lanthandel Nära dej i Hällestad.
Fredrik Bystedt, avdelningschef Riksgälden, var utredningens huvudsekreterare. Analysen visade att kontanter alltjämt spelar en viktig roll. Granskningen lämnade förslag som ökar möjligheterna att betala med kontanter, till exempel vid köp av receptbelagda läkemedel. Rapporten tydliggjorde även vilka skyldigheter vissa myndigheter har att ta emot kontanter ur ett beredskapsperspektiv.
– En del förutspådde att kontanterna skulle ha försvunnit 2023, men det stämde ju inte. Efterfrågan har legat still i några år, säger han.