Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Bengt har aldrig blivit skoltrött

LOTORP
Först elev och sedan lärare. Bengt Häggholm har sett 70-årsjubilerande Lotorps skola från bägge hållen. De forna klasskamraternas barnbarn kan mycket väl finnas bland hans elever.
Hans relation med Lotorps skola har förvisso varat i decennier - och han tänker inte avsluta den än.

Lotorps stora skolbyggnad fyller 70. Magistern i bänken. Bengt Häggholm med några av sina elever. Från vänster Frida Tjernberg, Eleonore Lindblom, Emil Eriksson, Henrik Bradley, Jonatan Sävenhed. 
FOTO: TITTI OLOVSSON

Lotorps stora skolbyggnad fyller 70. Magistern i bänken. Bengt Häggholm med några av sina elever. Från vänster Frida Tjernberg, Eleonore Lindblom, Emil Eriksson, Henrik Bradley, Jonatan Sävenhed. FOTO: TITTI OLOVSSON

Foto: Fotograf saknas!

Finspång2002-11-29 00:00
- Jag har varit lärare här i 36 år och jag tänker fortsätta några år till, säger Bengt.
Till dessa 36 år kan han lägga några år som elev också. Han har verkligen blivit sin skola trogen.
De första skolåren tillbringade Bengt i Småland. Årskurs fem och sex gick han i Lotorps skola. Då fanns endast huvudbyggnaden, som i år fyller 70 år.
Samrealskolan, gymnasiet och lärarseminariet förflöt förstås på annat håll, liksom lumpen. 1967 var utbildning och lumpen avklarade. Då fanns som på beställning en ledig tjänst på Lotorps skola.
- Jag fick den. 22 år gammal mötte jag min första klass, och kände mig lika liten som eleverna.

<b>Film</b>
Det var en femteklass och Bengt minns fortfarande eleverna. Och han minns mycket väl den film klassen gjorde året efter.
- Vi jobbade på extra mycket, så när vi hade en månad kvar på teminen, var vi klara med våra ämnen. Då skrev vi manus till en film, som vi spelade in på åttamillimeters film. Man kunde inte spela in ljud, utan jag läste in parallellt på rullband. Filmen hette "Bjusk och juvelmunken" och var en historia i stil med Fem-böckerna. Bjusk är bildat av huvudpersonernas initialer.
Det står helt klart att här har vi en man som inte ångrat sitt val i livet.
- Man skulle ju inte stanna om man inte tyckte om barn, konstaterar han.

<b>Förändringar</b>
Men för att inte bara stanna i yrket, utan också på samma plats krävs något mera.
- Det handlar om hela sklan, om människorna här och om bygden, säger Bengt.
Lärarnas arbetssätt har ändrats radikalt sedan Bengt började.
- Då skötte var och en sig själv. Man hade läroplaner naturligtvis, men frö övrigt var det man själv som bestämde.
Numera är det samarbete som gäller. Man arbetar tillsammans i lärarlag.
- Jag föredrar det nya sättet. Absolut.

Barnen har också ändrats, anser Bengt.
- De mognar tidigare numera. Killar och tjejer som går i femman och sexa åker in till högstadieskolorna och grå på disko. Det skulle aldrig förekommit förr. De lever och leker inte likadant som förr. Förr fanns i regel en vuxen hemma när barnen kom från skolan. De lekte mycket ute, skapande lekar. I dag är mycket redan färdigskapat

<b>Datorer</b>
Eleverna är med i planeringen i skolan på ett nytt sätt. Planerar och diskuterar och föreslår själva sina läxor. Ett arbetssätt som Bengt är helt och hållet positiv till.
Finns det då inget som har kunnat locka honom ifrån skolans värld? Det skulle vara det här med datorerna då. Det intresset hade Bengt tidigt. Han tog initiativet att bygga upp datorverksamheten på skolan.
- Visst har datajobb lockat ibland, men varje gång jag funderat på det har jag känt att jag inte vill lämna barnen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om