30 års jobb för arbetsmiljön
FINSPÅNGHan har slitit ut fyra ordförande. Någon femte blir det inte. Idag slutar Bengt Andersson efter 30 år som huvudskyddsombud på Sapa-företagen.- Om inte klubben hade delats, hade jag nog varit kvar ett tag till, säger han.
Att ha inflytande över sin arbetssituation är viktigast. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Han var fotbollstokig och under VM -58 fick man vänta på vattnet, säger Bengt och skrattar.
<b>Rallare</b>
En period byggde Bengt järnväg, den bredspåriga mellan Kimstad och Finspång. Rallarperioden varade i sex år, sedan kom Bengt åter till Metallen.
Under de här åren är det inte bara företagsnamnet som ändrats. Arbetsmiljön och hela det mänskliga klimatet på jobbet har ändrats mycket.
- På den tiden var det helt otänkbart att någon på golvet skulle ha något att säga till om, konstaterar Bengt.
<b>Olyckor</b>
Det var 1972 som han blev huvudskyddsombud. Då hade han varit vice huvudskyddsombud en period. "Vanligt" skyddsombud och representant i bolagsstyrelsen finns också med på den fackliga meritlistan.
- Från början var skyddsverksamheten mest koncentrerad på att förhindra olycksfall berättar Bengt. När jag började var det ingen som diskuterade den psykosociala arbetsmiljön, begreppet existerade helt enkelt inte.
<b>Inflytande</b>
Då fick huvudskyddsombuden skaffa sig den erforderliga utbildningen helt på egen tid och för egna pengar.
Under Bengts aktiva tid har stora förändringar inträffat. Utbildning på betald arbetstid, rättighet för huvudskyddsombuden att stoppa arbetet, lagstiftning och avtal om arbetsmiljö samt utbyggnaden av företagshälsovården är några. Han har också sett en del av de uppnådda målen försämras igen.
- Skyldigheten att erbjuda företagshälsovård är till exempel inte kvar.
Trots allt finns det bestående förbättringar och den överlägset viktigaste är den om inflytande och ansvar.
<b>Buller</b>
- Inflytandet är viktigt. Förr hade man inget att säga till om. Det var till och med helt otänkbart att ens tala direkt till chefen. Rätten till information och möjlighet att vara med och påverka sin egen arbetssituation är mycket viktigt.
När det gäller arbetsmiljöfrågorna tycker Bengt att det fortfarande finns en hel del att göra.
- Visst har arbetsmiljön blivit klart bättre. Lokalerna är bättre, moderna maskiner har gjort att tunga jobb försvunnit. Men när det gäller buller finns mycket kvar att göra, likaså när det gäller förslitningar som mest drabbar kvinnor.
Det stora bekymret är rehabiliteringen av dem som skadats eller slitits ut i arbetet, anser Bengt. Och där finns ett område där det trots allt inte var sämre förr.
<b>Anrik klubb</b>
- Förr kunde den som inte orkade med, få jobb på förrådet eller liknande, i dagens tajta organisationer finns inte den möjligheten.
I april fyller Bengt 64. Han har litet tid kvar att jobba alltså. Och hade inte klubbens delats, hade han nog stannat kvar. Inte för att allt är fel med delningen, men han tycker att det var bra på det gamla sättet - en gemensam klubb för alla Sapa-företag, istället för tre klubbar som det blivit nu.
- Det var en stor stark anrik klubb som kunnat påverka.
Och visst kommer han att sakna möjligheten att vara med och påverka, men samtidigt ska det bli skönt att sluta, tycker han.
I dag är sista arbetsdagen. Snart slutar också Christer Adolfsson som ordförande. De har varit ett team i 15 år.
- Jag har slitit ut flera ordförande, säger Bengt. Christer är den fjärde.
Så jobbar vi med nyheter