Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Uppdraget: rädda hotad delfinart

Franciscanadelfinen är en av flera delfinarter på väg mot utrotning.Men kanske kan den räddas – med hjälp av en expert från Kolmården.– Hoppet är något som inte lämnar oss, säger Mats Amundin, forskningschef på Kolmården.

Utdöende. Flera hundra franciscanadelfiner får varje år sätta livet till efter att ha fastnat i fiskenät.

Utdöende. Flera hundra franciscanadelfiner får varje år sätta livet till efter att ha fastnat i fiskenät.

Foto: Kolmården

DJUR2018-01-04 18:40

Han har hjälpt till att skydda tumlarna i Östersjön genom Kolmårdens EU-finansierade projekt "Sambah". Med hundratals ljuddetektorer i Östersjön lyckades de räkna de skygga och svårobserverade tumlarna och hitta deras känsliga kalvningsområden.

Nu ska Mats Amundin, senior zoologisk rådgivare och mångårig forskningschef på Kolmården, med sin expertkunskap hjälpa till att rädda franciscanadelfinen, den mest hotade valen längs Sydamerikas kuster.

Varje år drunknar flera hundra franciscanadelfiner efter att ha fastnat i fiskenät.

– Det är ett jätteproblem. Det är en fråga om artens överlevnad skulle jag vilja påstå, säger Mats som bjudits in till området Baia Babitonga i Brasilien för att bistå i ett projekt som kanske kan bli delfinens räddning.

Förhoppningen är att avvärja hotet med hjälp av ljudskrämmor som fästs i fiskenäten och håller delfinerna borta från faran. En typ av ljudskrämma som Kolmården varit med och utvecklat.

Mats gjorde ett första besök i Brasilien redan för ett par år sedan, men det är först nu projektet verkligen tagit fart.

– Det är två viktiga framsteg. Dels så har de hittat financiering. Och så har de knutit en doktorand, Renan Lopes Paitach, till projektet och då innebär ju det att finns en ordentlig drivkraft.

I november var Mats åter på plats i Baia Babitonga och då testade de utrustningen.

De visade sig att ljudskrämman, eller pingern som det också kallas, som användes för tumlarna i Östersjön fungerade lika bra för franciscanadelfinen.

– Det var klockren effekt på den vilket är extremt lovande.

De kommande två åren ska nu ett projekt liknande det som gjordes i Östersjön göras i Baia Babitonga, med Mats som extern handledare. Går allt väl där är sedan förhoppningen att ljudskrämmor sedan ska appliceras på fiskenät längs andra delar av Sydamerikas kust. Men det är förstås ett jätteprojekt att ro allt det i land.

– Det är ett jättestort logistiskt problem det ska man ha klart för sig. Det är inte yrkesfiskare med stora båtar utan det är små öppna båtar så man måste snacka med väldigt mycket folk. Sedan måste det finnas en finansiering. Man kan inte förvänta sig att de här små fattiga fiskarna ska betala pinger själv utan det får man förse dem med. Man måste peppa dem till att sköta dem också byta batterier och så vidare, så det är ett ganska stort problem, men mina kollegor därnere som känner till det här mycket bättre än vad jag gör är hyfsat förtröstansfulla måste jag säga.

Fakta

Alarmerande rapporter från hela världen tyder på att allt flera delfinarter är på väg mot utrotning. I många fall beror det på människans olika verksamheter i havet, och ett av de allvarligaste hoten utgör nätfisket. Franciscanadelfinen är den mest hotade valen längs Sydamerikas kuster. Varje år dör hundratals franciscanadelfiner efter att ha fastnad i fiskenät och drunknat. Det är oklart hur många många franciscanadelfiner som finns idag. Så här beskriver Mats Amundin delfinen: "Det är en konstig delfin som ser ut som en floddelfin men lever i havet, klickar som en tumlare och är ursvår att se men rätt så enkel att lyssna på".

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om