– Det är positivt att Kvartetten äntligen inser att vi behöver utreda vilka delar av den kommunala verksamheten som är lagstadgad. Det är något jag påpekat under flera år men som Lars Stjernkvist argumenterat mot. Politiken kommer inte att undkomma svåra prioriteringar även i kärnverksamheten kommande år och då behöver vi skala bort delar av sådant som inte omfattas av lagkrav, säger oppositionsrådet Sophia Jarl (M).
– Vi har stora investeringsbehov de kommande åren men jag vill att vi gör en ordentlig genomlysning av alla planerade investeringar för att avgöra om de är nödvändiga och hur de kan göras på mest kostnadseffektiva sätt, fortsätter Sophia Jarl.
– Lars Stjernkvist drömmer om höjda statsbidrag vilket jag är mycket tveksam till utifrån det lilla reformutrymme som Januariavtalet ger. Norrköping är beroende av statsbidrag och kostnadsutjämningssystemet för att klara av driften – det är ingenting nytt men det blir extremt tydligt i dessa tider. Vi behöver göra ett reformarbete där vi säkerställer att kommunen klarar en självfinansiering med mindre statsbidrag på sikt.
Jarl tycker också att Lars Stjernkvist talar med kluven tunga:
– Å ena sidan säger han att han vill värna skolan men samtidigt lägger Kvartetten en inriktning om att effektivisera utbildningsnämnden med närmare 100 miljoner. Det motsvarar 200 personal i skolan. Jag tycker det är bättre att säga som det är – alla verksamheter kommer få det tufft framåt och risken är stor att det blir omfattande effektiviseringar med uppsägningar som följd.
– Jag har inte hunnit studera siffrorna ordentligt, men det låter inte bra det Kvartetten säger nu. Vi har diskuterat länge i partiet hur kommunens ekonomi ser ut, och vi delar inte uppfattningen att det enda man kan göra är att skära ner i välfärden, säger oppositionsrådet Nicklas Lundström (V).
Lundström tycker att det är självklart att statsbidragen måste höjas, och säger att det här är pengar som alla kommunpolitiker vet behövs i välfärden.
Förslaget att sälja av ur Hyresbostäders bestånd gillar Lundström inte. Han är också skeptisk till att man ska titta på om det finnas andra som kan göra det som kommunen gör i dag. Ett exempel på att det inte fungerat är träffpunkterna, säger han.