Platsen var någonstans på Ramunderberget och denna händelse utspelades för ganska precis 100 år sedan, kortet är stämplat 3:e augusti 1918. Som ur en teaterscen instruerade fotografen de inblandade: kärleksparet, ynglingens moder i vitt, den unga damens oroliga mor med den vackra hatten. De två gossarna bakom granens stam tittar förtjust på och tycker förstås det är oerhört spännande det som pågår där på stenen i skogsgläntan. Vid den här tiden hittade människorna på saker att fördriva tiden med; man gav sig gärna ut i skog och mark ty vad är bättre för kropp och själ än fågelsång och trädens sus, tyckte många. Särskilt så här i vårtider kunde man unna sig lite rast med en kaffetår i det gröna. Oroligt ute i världen; även i vårt land, men man måste försöka glömma det otrevliga om bara för en kort stund. Även om bilden var arrangerad syntes de unga tu på dansbanan vid Hotellet senare på kvällen. I stilla valser och i foxtrot förde ynglingen sin tös till musikkapellets toner. Vårvärmen hade skapat kärlekens vibrationer och redan här, i skogen, hade han viskat i hennes öra: ” Du ä så fin!”
För 100 år sedan
Foto: Fotograf saknas!
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!