Idag är kyrkogården helt igenvuxen av sly, högt gräs och träd. Någon egentlig väg dit finns inte, bara en stig.

Det var förra året som frågan väcktes och var uppe i både kyrkorådet och kyrkofullmäktige. Och vid senaste sammanträdet beslutade kyrkorådet att satsa 50 000 kronor på att rusta den gamla begravningsplatsen. Det efter en skrivelse från Ann Britt Wrenner, ledamot i kyrkogårdsutskottet.

– Utskottet har besökt församlingens alla kyrkogårdar och då också Folkström. Vi var överens om att något måste göras. Ett nytt staket, göra ren minnesstenen och röja gräs och sly, säger hon.

Artikelbild

| En minnessten restes 1944. Nedanför Folkströms begravningsplats flyter Emmaån.

Redan nu i mars hoppas hon att arbetet ska vara igång. I juni är det Folkströms dag och hon tycker det vore roligt om arbetet kunde vara klart till dess. Det mesta arbetet kommer att ske ideellt.

– Vi vill börja i liten skala så vi kommer igång. I en framtid kanske det även kan bli en minneslund, men då fordras en bättre väg dit, säger hon.

Kyrkogården invigdes den 14 augusti 1870 och var förmodligen inte i bruk så mycket längre än till sekelskiftet mot 1900-talet.

Mest kunskap om kyrkogården får man i Lennart Samuelssons Minnen från Folkström från 2002.

Artikelbild

| Inskriptionen på minnesstenen på begravningsplatsen lyder ”Till åminnelse av de församlingsbor som här vila, restes denna minnessten år 1944”.

Några gravstenar finns inte och inte heller någon förteckning över vilka som ligger begravda där. Enligt Lennart Samuelsson finns det bara en begravning antecknad som verkligen skedde här, det var Ernst Valter som avled i november 1896.

Både Samuelsson och andra tror att det mest är barn som begravts vid Folkström. Barnadödligheten var stor på 1800-talet.

Efter sekelskiftet började förfallet. Ändra fram till 1944 när det restes en minnessten med inskriptionen ”Till åminnelse av de församlingsbor som här vila, restes denna minnessten år 1944”.

1958 skedde en ny uppsnyggning, men sedan har inget skett. Sedan hände inget – förrän nu. 1994 upptäckte församlingen att marken där kyrkogården låg var privat.

Idag ägs den av Inge Lindberg vid Folkströms gård. Han är fjärde generationen vid gården och när hans äldsta förfäder levde torde kyrkogården ha varit i drift.

– Det händer fortfarande att folk stannar till och frågar efter kyrkogården, berättar han.

Han är villig att hjälpa till med arbetet och har maskiner som kan behövas. Men nätstaketet, som hans morfar satte upp på 50-talet, tycker han bara behöver hyfsas till, inte bytas.

– Lite målarfärg på stolparna och rikta upp det på några håll.