Det är socialsekreterare och chefer som jobbat med ärendet kring Esmeralda i Norrköping, som framför kritik mot Ivo:s granskning. I ett brev till socialminister Lena Hallenregn (S) beskriver de hur Ivo valt att inte prata med någon av handläggarna på socialkontoret, utan bara gått efter den skriftliga akten "vilket innebär att en stor del av den komplexitet som vi, och socialsekreterare runt om i landet, tampats med dagligen inte synliggörs". Socialsekreterarna tycker det är svårbegripligt hur Ivo kunnat dra så stora slutsatser, utan att ta in hela bilden.
Brevskrivarna är även kritiska till att Ivo framförde kritiken, som var massiv, på en presskonferens, utan att först ha gett de berörda någon som helst förhandsinformation. Bland annat kallade Ivo Norrköpings kommuns agerande kring Esmeralda för "ett kapitalt misslyckande". Helena Borin, enhetschef på socialtjänsten, är en av de som undertecknat brevet. På frågan vad de hoppas effekten av brevet ska bli, svarar hon:
– Att det fortsatta arbetet med att stärka barnens rätt i lagstiftning fortskrider och inte tappar fart.
Att Ivo inte vägt in Kammarrättens dom, där tvångsvården upphörde, samt föräldrarnas ombuds agerande därefter, anser brevskrivarna är anmärkningsvärt. De undrar vad Ivo vill uppnå med sitt tillvägagångssätt för granskningen, samt hur man kommunicerar den till socialsekreterare: "Vem ska våga arbeta inom socialtjänsten runt om i Sverige utifrån dessa premisser?", skriver de.
I brevet beskriver de den sorg de känner för det inträffade och att de tänkt på Esmeralda varje dag efter Kammarrättens dom 2018. De beskriver hur de kämpat för henne, men att vi har en stark föräldrarätt i Sverige, vilket är en verklighet för socialtjänsten att förhålla sig till. "Vi har förstått från granskningen att det är vår skyldighet att tillgodose barnets bästa även i de fall där det inte föreligger tvångsvård. Tro oss, vi vill inget hellre än att lyckas med det – men vad vi undrar är hur det ska genomföras i praktiken när vårdnadshavare säger nej?", undrar de.
Helena Borin berättar att alla som arbetat med ärendet, men även andra barnhandläggare på socialkontoret, berörts mycket av det inträffade.
– Självklart har både de som arbetade i Esmeraldas ärende, men också övriga barnhandläggare på socialkontoret, farit illa och mått dåligt av Esmeraldas förskräckliga bortgång.
Om det behövs – vad erbjuder kommunen för form av stöd?
– Vi har både jobbat internt med det i våra arbetsgrupper men också tagit hjälp externt där det funnits behov, säger Helena Borin.
Socialsekreterarna efterfrågar hur socialtjänsten kan tillgodose barnets bästa i det fall där det inte finns tvångsvård och där föräldrar säger nej till frivilliga insatser, och hoppas på att de lagändringar som nu föreslås där barnens rättigheter stärks, ska bli verklighet. Bland annat anser man att det ska finnas möjligheter att följa upp ett barns situation efter att vården upphört och barnet flyttat hem, genom att till exempel få kräva drogtester samt hembesök hos familjen.
– Det finns idag ett stort glapp lagmässigt mellan SoL och LVU. Våra öppenvårdsinsatser bygger på att en förälder är motiverad till en insats, samt har insikt i sin brister. Om det saknas har vi inget stöd i socialtjänstlagen att tvinga oss på, säger Helena Borin.