Linnéa Wallertz Àr 30 Är och landskapsarkitekt frÄn SLU i Alnarp. Under ett Är i yrket har hon arbetat i Norrköping. Nu bor hon i Lund och arbetar pÄ Blomsterlandet. Hennes uppsats om Promenaderna ger historien, mÀnniskorna och hÀndelserna i berÀttelsen om de berömda strÄken i Norrköping. Uppsatsen Àr mindre "akademisk" till sin natur hÀr i Folkbladet Àn i sitt ursprungliga skick. Noter och referenser har bland annat stÀllts Ät sidan och olika delar av uppsatsens innehÄll har satts samman till nya helheter och artiklar för att bÀttre anpassas till tidningsformatet.
Redan pÄ 1870-talet fanns tanken om att förlÀnga Norra Promenaden i öster och vÀster och det gjordes projekteringar pÄ detta. Men det kom att ta ganska mÄnga Är innan detta genomfördes helt. à r 1889 utvidgades Promenaden Ät vÀster frÄn Kungsgatan till Upplandsgatan, vid begravningsplatsen. à r 1899 förlÀngdes promenaden österut, fram till Motala ström. Detta tyder pÄ att det fanns tankar frÄn början att följa Forsbergs plan nÀr det kom till Norra Promenaden, men att troligtvis ekonomiska hinder bromsade och drog ut pÄ processen. Vid sekelskiftet byggdes allt fler stenhus i staden som en effekt av mÄlet att brandsÀkra boendemiljön. Dock blev dessa byggnader i slutÀndan mycket dyra att bo i vilket förpassade den lÀgre stÀllda befolkningen till utkanten av staden dÀr nya förortsliknande omrÄden vÀxte fram. I ytterkanterna gÀllde frÄn början inte byggnadsstadgan och det byggdes ohÀmmat utan struktur. NÀr inte stadens centrala delar rÀckte till för de vÀlbÀrgade heller flyttade dessa ocksÄ till stadens ytterkanter men till nya omrÄden som byggdes upp och kom lÀngre fram att lÀnkas samman med staden med hjÀlp av spÄrvagn. Patricierhusen urskildes frÄn arbetarbostÀderna och hyreshusen.
1896 tog DrĂ€tselkammaren ett beslut att utvidga Ăstra Promenaden norrut mellan Hantverkaregatan och Skolgatan. Eftersom det kommit in pengar för sĂ„lda fastigheter i staden fanns medel för arbetet och Promenadstyrelsen hade redan större, uppvuxna trĂ€d pĂ„ lager att ta av vilket gjorde processen kort och smidig. Till utökandet skulle de behövas 90 trĂ€d och tillsammans med stabiliserande störar skulle dessa kosta 5 kronor styck, i dĂ„tidens pengavĂ€rde mĂ€tt. DĂ„ var schaktkostnad dock inte inrĂ€knat. FörlĂ€ngningen skulle bidra till mer grönska och höja vĂ€rdet för det östra omrĂ„det och kanske framförallt utemiljön i anslutning till den nya Ăstra Folkskolan. I november samma Ă„r beslutades ocksĂ„ i DrĂ€tselkammaren att samtliga Promenader skulle makadamiseras. I samband med detta skriver Styrelsen för stadens promenader och parker och belyser problemet att vĂ€garna mĂ„ste vattnas vid lĂ„ngvarig torka. I samband med trĂ€dens plantering i denna delen av Promenaderna, byggdes ocksĂ„ flera hus i anslutande kvarter och den sydöstra delen av staden kom att fĂ„ en ny, högre och mer utsmyckad bebyggelse. HĂ€r hade endast de mer vĂ€lbĂ€rgade rĂ„d att flytta in och i de nybyggda husen var indraget vatten en standard. Till en början hade den östra delen av Promenaderna namnet MĂ€taregatan men kom pĂ„ 1960-talet att fĂ„ byta namn till Ăstra Promenaden. Totalt planterades 809 lindar utmed den Södra och Ăstra Promenaden som tillsammans uppnĂ„r en lĂ€ngd pĂ„ 2.5 kilometer. AvstĂ„ndet mellan trĂ€den kan dock variera mellan olika delar av strĂ€ckningen.