Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Länsstyrelsen vill snabba på bygget av solcellsparker

Länsstyrelserna i södra Sverige drunknar just nu i ansökningar att få bygga solcellsparker. Under 2022 kom över 300 ansökningar in. Bara i Östergötland ligger 30 ansökningar och väntar på besked. Nu agerar myndigheterna för att man enklare och snabbare ska kunna fatta beslut och få igång byggandet.

Solceller täcker här en stor del av det som uppenbarligen har varit jordbruksmark men inte nödvändigtvis högproducerande. Länsstyrelserna menar att man måste få ett bättre underlag om bästa placering valts när en park ska byggas.

Solceller täcker här en stor del av det som uppenbarligen har varit jordbruksmark men inte nödvändigtvis högproducerande. Länsstyrelserna menar att man måste få ett bättre underlag om bästa placering valts när en park ska byggas.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nyheter2023-01-28 08:30

Energikrisen har gjort att alltfler alternativa energikällor blir attraktiva. Vindkraft är en sådan, solenergin en annan. Men reglerna kring hur marken får användas gör det svårt att fatta snabba och rättvisa beslut, menar företrädarna för åtta länsstyrelser i södra Sverige.

Folkbladet har vid flera tillfällen berättat om de stora solcellsparker som väntar på besked bara i Norrköping. Några av dem är så stora som hundra hektar.  Lägger man ihop ytan på de sju planerade parkerna i kommunen så innebär det att 455 hektar av marker som idag antingen består av åkermark eller skog skulle täckas av solceller. Mellan Borensberg och Kvarn planeras för övrigt en enda stor park på hela 550 hektar eller 1000 fotbollsplaner för att göra det mer begripligt. Den ska byggas på det som idag är skogsmark. 

Men lagstiftningen är inte riktigt anpassad till att så mycket mark ska tas i anspråk för en verksamhet som inte förstör marken för gott utan bara så länge parken producerar el. Det brukar vara mellan 30 och 40 år. Efter det kan marken tas i bruk igen

Nu efterlyser länsstyrelserna därför enhetligare regler för att hur man ska tänka kring den mark som måste användas när de jättestora anläggningarna ska byggas. Man menar att lagen ger utrymme för tolkningar och att därför olika länsstyrelser kan göra olika bedömningar. Vilket skapar osäkerhet hos de företag som vill satsa och som ofta vill bygga i mer än ett län. 

I det stora flertalet av projekten är det jordbruksmark som ska användas även om det oftast är lågproduktiva marker. Två motstående intressen står därför mot varandra, båda lika viktiga inte mist i kristider som vi upplever nu. Vilket är viktigast livsmedelsproduktionen eller energiproduktionen?

Man konstaterar att det finns goda skäl till att jordbruksmarkens produktionsvärde ska värderas högt men ur andra perspektiv kan åkermark ses som en lämplig plats för en anläggning. Man behöver få ett bättre underlag där olika placeringsalternativ har gåtts igenom. 

"Dagens regelverk är inte anpassade för stora solcellsparker. De behöver utvecklas, både för att länsstyrelserna ska kunna vara effektiva och för att solcellsbranschen ska veta vad som gäller," säger man bland annat.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!