För fem Är sedan, i november 2014, ansökte kvinnan om svenskt medborgarskap pÄ Migrationsverket i Norrköping. I samband med detta har hon, enligt kammarÄklagare Thomas Ramstedt, visat upp ett falskt irakiskt identitetskort.
â Hon begick gĂ€rningen med uppsĂ„t.
För detta Ätalades hon misstÀnkt för brukande av falsk urkund vid Norrköpings tingsrÀtt i juli i Är, drygt 4,5 Är efter det misstÀnkta brottet upptÀcktes. à klagaren Äberopade skriftlig bevisning i form av anmÀlan frÄn Migrationsverket samt sakkunnigutlÄtande frÄn Nationellt forensiskt centrum, NFC
Kvinnan som idag Àr 70 Är har hela tiden förnekat brott.
â Jag fick ID-kortet 1981 pĂ„ folkbokföringsverket i Irak, har hon hĂ€vdat.
Det var detta förfalskade id-kort hon tog med sig nÀr hon kom till Sverige via smugglare 2006. NÀr hon dÄ, som hon sjÀlv hÀvdar, visade upp samma id-kort i samband med att hon sökte uppehÄllstillstÄnd pÄ Migrationsverket var det ingen som ifrÄgasatte handlingens Àkthet.
à tta Är senare lÀmnade hon in samma id-kort nÀr hon ansökte om svenskt medborgarskap. Det var dÄ det uppdagades att handlingen hade flera "synliga brister".
â Det hĂ€r Ă€r ingen Ă€kta handling frĂ„n Irak, konstaterade Migrationsverket i februari 2016 efter att ha gjort en grundlig kontroll.
Sakkunnig pÄ NFC sÀger sÄ hÀr om id-kortet:
â Resultaten talar extremt starkt för att handlingen inte Ă€r Ă€kta utan totalförfalskad.
Att handlingen Àr falsk har inte rÀtten nÄgra invÀndningar emot. Den har bara tagit stÀllning till om kvinnan medvetet har lurat svenska myndigheter.
â Ingenting i hennes berĂ€ttelse talar för att hon haft anledning att misstĂ€nka att id-kortet var falskt, skriver Norrköpings tingsrĂ€tt som inte anser att kvinnan har agerat med uppsĂ„t.
à talet brukande av falsk urkund ogillas och kvinnan frias dÀrför frÄn allt ansvar.
à klagare Thomas Ramstedt ska inte överklaga domen. Chansen att vinna Àr av erfarenhet liten, menar han.
â Vi har haft mĂ„nga sĂ„dana hĂ€r Ă€renden och det har blivit mer och mer frikĂ€nnande domar, sĂ€ger han och framhĂ„ller att den springande punkten Ă€r att det Ă€r svĂ„rt att styrka om personen har förfalskat handlingen avsiktligt.
Den 70-Äriga kvinnan sjÀlv har hÀvdat att hon visade upp samma id-kort nÀr hon sökte uppehÄllstillstÄnd i Sverige 2006. Men enligt Thomas Ramstedt Àr det inte sÀkert att hennes uppgifter stÀmmer.
â Det Ă€r ofta sĂ„dana pĂ„stĂ„enden som inte vi kan motbevisa och dĂ„ gĂ„r rĂ€tten pĂ„ hennes uppgifter, sĂ€ger Ramstedt.
Vad som hade hÀnt om kvinnan dömts vill inte Äklagaren spekulera i.
â SĂ„ lĂ€nge man Ă€r brottsmisstĂ€nkt sĂ„ kanske det Ă€r sĂ„ att man inte fĂ„r svenskt medborgarskap men det fĂ„r Migrationsverket svara pĂ„, fortsĂ€tter Ramstedt.
Den hÀr kvinnan sökte uppehÄllstillstÄnd redan 2006. à tta Är senare, 2014, sökte hon svenskt medborgarskap och det var dÄ Migrationsverket upptÀckte att id-kortet var förfalskat. DÀrefter tog det ytterligare nÀstan fem Är innan Ätalet mot henne kom. Efter misstankarna gjorde Migrationsverket en polisanmÀlan i februari 2016. Först i juni 2019 kallades kvinnan till polisförhör.
Varför tar det sÄ lÄng tid?
â Det Ă€r ganska vanligt att det tar lĂ„ng tid. SĂ„dana hĂ€r Ă€renden prioriteras inte, sĂ€ger Thomas Ramstedt och framhĂ„ller att hans kollega pĂ„ Ă„klagarkammaren fick Ă€rendet pĂ„ sitt bord den 28 juni i Ă„r och dĂ€refter dröjde det tre dagar till dess att stĂ€mningsansökan mot kvinnan lĂ€mnades in.