Det är den gamla regeringen som har gett landets länsstyrelser i uppdrag att se över gränserna med syftet att möjliggöra för kommunerna att utnyttja mer mark för bostäder och näringsverksamheter.
– Det finns ju en intressekonflikt mellan kommunernas behov av fler bostäder och behovet av att bevara värdefull natur för framtiden, menar Adam Bergner, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, som varit med att ta fram de nya gränserna. Förslaget från länsstyrelsen är nu ute på remiss. Sedan blir det Naturvårdsverket som godkänner förslagen från länsstyrelserna. Det beslutet tas tidigast till hösten.
Adam Bergner berättar att länsstyrelsen i sitt förslag i första hand inskränkt riksintresset i de områden där detaljplaner redan finns eller pekats ut i översiktsplaner. Inga helt nya områden där ingen bebyggelse eller planer finns idag har tagits i anspråk. De områden där förändringar sker är främst i Åby, Sikudden, Torsviken, Kopparbo och Krokek. De stora förändringar sker på de större orterna Åby och Krokek där trycket på nya bostäder är stort.
Inom vissa området utökar man istället riksintresset. Det gäller bland annat Stenkullen. Där finns en tallskog i söder och en hällmarkstallskog i norr som man vill skydda i fortsättningen. Vid Sikudden längs järnvägen mot Getå utökar man också riksintresset som visar sig hysa en unik population av den starkt hotade dagfjärilen fetörtsblåvinge.
Det nya bostadsområdet Torsviken föranleder däremot inte någon ändring av riksintressets gränser. Där finns höga naturvärden och nyckelbiotoper i tre kilar in i bostadsområdet. Länsstyrelser ser inte att det går att ändra gränserna för att skydda dem mer än de redan är. När området planerades tog man nämligen hänsyn till att den skyddsvärda naturen finns.
Inte heller området söder om Kolmårdens djurpark förändras. Anledningen enligt länsstyrelsen är att djurparken redan ligger inom gränsen för riksintresset och har utvecklats utan att värdena har förstörts. Och den fortsatta expansionen söderut tror man därför inte heller kommer att kollidera med riksintressets intention, speciellt som området också är ett riksintresse för friluftsliv.
Men varför är då Bråvikenförkastningen så intressant att den blivit ett riksintresse. Så här står det i motiveringen:
"Den långsträckta, mäktiga och mycket framträdande Bråvikenförkastningen utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd landformation. I branter och på krön finns bitvis höga naturvärden med en mycket intressant flora och fauna"
Förkastningen, som ligger på Kolmårdssidan av Bråviken, utnämndes till riksintresse redan 1986. De gränser som ritades upp då ändrades inte när området reviderades för 22 år sedan. Men sedan dess har mycket hänt och intressekonflikten mellan naturvård och kommunernas behov av bostäder har kommit alltmer i dagen.
I nästan lyriska ordalag beskrivs vad man kan hitta i förkastningsbranten där den karakteristiska hällmarkstallskog dominerar.
Ett axplock av andra växter kan vara värt att ta upp: Vid Norrviken växer en rik vegetation med ek, hassel, lönn, bok, skogstry, måbär, svart trolldruva, stinksyra och blåsippa i en ravin. Och strax öster om Sikuddens före detta hållplats växer mängder med blodnäva, kungsmynta och tulkört. Högre upp i branten växer ormbunkarna svart- och gaffelbräken samt murruta och stenbräken.