Just nu pågår ett forskningsprojektet som heter Rättvist vatten. Det är ett samarbete mellan SMHI, Linköpings universitet och Stockholm Enviromental Institutet.
Fredrik Schück jobbar på SMHI som hydrolog men är också doktorand i forskningsprojektet kring det rättvisa vattnet. Han förklarar vad man hoppas att projektet ska leda fram till:
– Med hjälp av beräkningsmodeller vill vi skapa scenarier vad som kan hända med viktiga samhällsfunktioner den dag det finns alldeles för mycket vatten i omlopp eller när vi istället får långvarig torka. Vad ska prioriteras? Vilka funktioner i samhället är viktigare än andra och hur ska vi redan nu planera så att just de funktionerna inte bygger in sig i lösningar som motverkar anpassningen till den nya verkligheten, säger han.
Användbart vatten är mycket mer sällsynt än vi inser när vi ser en karta över världen där det finns vatten överallt. Världen består av 70 procent vatten men hela 97,5 procent är saltvatten. Bara 2,5 procent är alltså sötvatten och av det är bara en procent tillgängligt för oss. Bara fem procent av det tillgängliga vattnet syns, resten är grundvatten. I Norrköping finns dessutom stora föroreningar i grundvattnet. Då förstår man kanske bättre att vi måste vårda det ytvatten som finns.
Han säger att det finns mycket som kan göras redan nu för att förbereda oss för kommande extremväder i klimatförändringens spår:
– Det kanske viktigaste är att vi lär oss att ta vara på det vatten som finns. Ju mer vatten som tas tillvara av naturliga system i öppen dager istället för dagvattenledningar under jord desto bättre rustade är vi oavsett om det blir långvarig torka eller återkommande skyfall. Gröna tak, stora våtmarker, dräneringsmagasin i städerna då gröna områden som parker byggs om så att de kan samla vatten. En sådan park finns redan nu i Vilbergen till exempel. Detta är några exempel hur man tar bättre tillvara vattnet ovan jord, säger Fredrik Schück.
Men vad kan det då vara för funktioner som kan behöva prioriteras framför andra? Forskarna vill att inblandade parter som kommuner, länsstyrelse, vattenkraftsbolag, företag och jordbrukets organisationer ska träffas och diskutera olika scenarier redan nu. Förhoppningen är att hitta de målkonflikter som kan finnas och undanröja dem innan något allvarligt inträffar.