– Slammet är både en resurs och ett problem, säger Magnus Eliasson, gruppchef på Nodra (tidigare Norrköpings vatten och avfall).
En resurs för att slammet innehåller stora mängder fosfor som kan användas igen ute på åkrarna som växtnäring. Ett problem för att slammet också innehåller ibland höga koncentrationer av skadliga och giftiga ämnen som kadmium, nickel och PFAS. De ackumuleras i jorden. De försvinner inte och koncentrationen förstärks därför varje gång slammet används som ny gödning.
– Målet är en cirkulär ekonomi där 80 procent av det fosfor som hamnar här också ska gå tillbaka till de jordar som behöver den. Tyvärr når vi inte upp till det målet eftersom de skadliga ämnena är för många. Vi har främst problem med kadmium. Förra året kunde vi till exempel bara skicka tillbaka femtio procent av slammet till åkrarna. Resten måste skickas till deponitäckning för att värdena av kadmium var för höga. Vad det beror på försöker vi ta reda på genom att undersöka uppströms var kadmiumet kommer ifrån. I Linköping har man till exempel inte samma problem, säger Magnus Eliasson.
Slottshagens reningsverk är Revaq-certifierat. Det betyder att Nodra förbundit sig att inte sprida avloppsslam när för höga halter av gifterna har konstaterats. Bakom Revaq finns intresseorganisationen Svensk vatten, LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och Livsmedelsföretagen. Innan man alls kan börja fundera på om slammet kan användas ute på åkrarna måste det ligga och vila under sex månader. Naturliga processer sätter då igång som gör att bakterierna i slammet dör samtidigt som mer vatten försvinner.
– Men en mätning görs redan innan vi lägger upp slammet. Är då kadmiumnivåerna så höga att vi vet att slammet inte kommer att kunna användas går det till deponitäckning direkt. Gränsvärdet för kadmium är 0.51 gram per hektar jord. Det innebär att vi samtidigt kan sprida 22 kilo fosfor på samma yta. Så är proportionerna, säger Magnus Eliasson.
Nu har ett nytt problem seglat upp när det gäller slammet. Nyligen skrev ett antal miljöexpert ett inlägg i tidningen Dagens Nyheter där man varnar för det otäcka miljögiftet PFAS. (Folkbladet har tidigare berättat om den höga koncentrationen av PFAS ute vid Bråvalla som gör det till Östergötlands mest förorenade plats just nu). Det finns i höga koncentrationer i avloppsslammet eftersom det finns överallt i samhället. EU har på senare år slagit larm flera gånger om PFAS farliga inverkan och hela tiden sänkt gränsvärdena för vad som kan vara tillåtet i vårt dricksvatten.
– Vi mäter koncentrationen i vårt slam med jämna mellanrum. Den senaste analysen visade att slammet innehåller 9.1 mikrogram per kilo torkat slam. I dricksvatten är det bara tillåtet 97 nanogram per liter. Nanogram är en enhet 1000 gånger mindre än mikrogram som en jämförelse. Det är ju ett problem vi blivit alltmer medvetna om. Men däremot har ännu inte Revaq beslutat om några gränsvärden. PFAS i avloppsslammet accepteras i certifieringen.
De stora slamhögarna som nu finns på hårdgjorda ytor på reningsverket måste snart flyttas någon annanstans.
– Högarna luktar en del och kommunen har beslutat att vi inte kan ha dem kvar så här nära det nya bostadsområde Inre hamnen. Så just nu arbetar vi på en lösning var vi kan lägga upp det längre bort från bebyggelsen.