Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Gravfält från vikingatiden

Just nu pågår en stor utgrävning av ett vikingatida gravfält i Bådstorp utanför Åby.




Arkeologi för 60 år sedan. Bilden är från utgrävningen 1959.

Arkeologi för 60 år sedan. Bilden är från utgrävningen 1959.

Foto: Riksantikvarieämbetet

ARKEOLOGI2019-08-23 10:00

Undersökningen är den största i sitt slag i Östergötland.

Under hösten 2019 kommer Arkeologerna att undersöka över 150 gravar här. När utgrävningen är klar ska gravfältet ge plats för ett stickspår till Ostlänken: Kardonbanan.

Gravfältet ligger en kilometer från det inre av Bråviken, en viktig segelled. I dag skär E4 rakt genom gravfältet och inför vägbygget gjordes en arkeologisk undersökning 1959. Då undersöktes 20 gravar.

Nu ska arkeologerna gräva på båda sidor om det området, så hela gravfältet blir undersökt, för ett helhetsgrepp, något som inte gjorts i länet tidigare.

– Det innebär att det kommer att vara en hel befolkning som man kan studera, säger arkeolog Karin Lindeblad vid Arkeologerna, som är en del av Statens historiska museer.

I dag har man tillgång till moderna metoder, vilket inte var fallet 1959.

– Vi kommer att kunna se väldigt mycket mer än man såg 1959, genom att titta på materialet igen.

Förutom C14-metoden, med vilken man kan datera ben och kol, finns även strontiumanalys av skelett, en metod som kan visa vilket geografiskt område personen kommer ifrån.

Trälar, den tidens slavar, tog vikingarna med sig hem från resor.

1959 kom man fram till att gravfältet började användas några hundra år före vikingatiden och sedan var i bruk till vikingatidens slut.

Kremering var vanligt, och ofta ligger inte hela skelettet i graven. Skelettdelar kan också ligga till exempel på en gård, som en del av en förfäderskult: man ville ta med sig en bit. Det var först med kristendomen det blev viktigt att hela kroppen låg på samma ställe, till den tänkta uppståndelsen.

Arkeologerna ska också studera djur som följt med i graven. Ofta var det husdjur, men en krigare kunde få sällskap av en jaktfalk.

1959 hittade man stenpärlor som kom långt österifrån, vilket visar på kontaktvägar. Många av gravarna var kvinnogravar.

Utgrävningen började för två veckor sedan och pågår till sista oktober. Området ligger så otillgängligt till att det inte blir några visningar på plats. I stället kommer arkeologerna att berätta om utgrävningen via sociala medier, föredrag och utställningar.

Det första tillfället blir på Arkeologidagen på söndag, med en föreläsning på Stadsmuseet: ”Från sista andetaget till sista vilan”. Man kan också då se nya och gamla fynd.

Samma dag anordnas en arkeologisk stadsvandring längs Saltängsgatan, med besök i Louis de Geers källare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om