– Man måste kunna göra en rättvis helhetsbedömning, säger Tove Malmström, enhetschef på Bryggaregatans äldreboende.
Flera röster på sociala medier har både motsatt sig och hyllat regeringens förslag om språkkrav i äldrevården som presenterades i Tidöavtalet. Vissa menar att ett språkkrav skulle försvåra den redan ansträngda personalbristen medan andra tycker att det är en självklarhet att vårdtagare och vårdgivare ska kunna kommunicera ordentligt.
Susanne Andersson, enhetschef på komptensförsörjningsenheten på vård- och omsorgskontoret på Norrköpings kommun har varit med och sett över implementeringen av slumpmässiga språktester vid rekrytering under sommaren.
– Det är väldigt viktigt att vi kvalitetssäkrar vården, både för brukare och för personal. De språktester vi införde under sommaren genomfördes slumpvis under rekryteringen och har utvärderats i efterhand, säger Susanne Andersson.
Responsen på språktesten var enligt Susanne Andersson blandad. En del av kritiken som riktades gentemot testet var bland annat att det var tekniskt svårt att utföra.
– Vi behöver fundera över alternativ för rekrytering och kompetensutveckling, säger Susanne Andersson. Vi har ett jättetufft rekryteringsläge att förhålla oss till samtidigt som vi vill se att det finns ett språkkrav på plats som inte utesluter sökande. Vi är på ganska god väg, men vi måste fortsätta leta efter rätt verktyg för att kunna samla verksamheterna och skapa en likvärdig process för alla.
Tove Malmström, enhetschef på Bryggaregatans äldreboende, ser också behovet av en viss språkstandard som bör uppfyllas inom äldreomsorgen. Hon ser också att en språkstandard skulle kunna gynna anställda som har det svårt med språket.
– Att införa ett sorts språktest behöver inte bara vara en lista av kriterier som ska bockas av, utan kan också ge en sorts tillåtelse att våga fråga om hjälp när språket känns svårt, säger Tove Malmström.
– Samtidigt så är det så att man som vårdgivare måste kunna prata med brukaren och dess anhöriga. Men det finns andra språksvårigheter när det kommer till fackspråket som även inrikesfödda har svårt att förstå ibland, fortsätter Tove Malmström. Om man ska införa språktester måste man kunna göra en rättvis helhetsbedömning där man räknar in flera aspekter av kommunikationsfärdigheter.