Hon sitter i matsalen och väntar på maten som serveras 16.30 på demensboendet på Borgmästaregården på Klingsbergsgatan 34.
Denna kväll serveras mannagrynspudding med saftsås.
– Får jag mjölk till, frågar en dam.
– Nej det ingår inte, säger personalen.
En man som gillar det mesta, även kvällens middag, tycker att Folkbladets reporter borde provsmaka. Men det räcker inte. Allt, både puddingen och saftsåsen, tar slut. Fort. Trots att Kajsa inte ens äter av puddingen.
– Så här är det alltid, portionerna är så små, knappt så det räcker, säger en undersköterska som berättar att de gamla sällan blir mätta.
– Och det här ska de stå sig på till frukosten imorgon.
Kajsa får en tallrik med några köttbullar, ett par kokta potatisar och ett kokt ägg. Utan sås.
– Personalen är så gullig, de vet att jag inte äter soppa, gröt eller pudding, vilket vi ofta får på kvällen. Så idag la de undan lite av lunchen till mig, säger hon.
Men eftersom portionerna, enligt personalen, är små så kan de inte alltid göra så. Men denna dag åt Kajsa lunch hemma hos en anhörig.
Personalen tycker att middagen är under all kritik. Det är ingen fullvärdig kost, anser de.
– De gamla vill ha riktig lagad mat, inte gröt, pudding och soppa. Det kan ju låta bra med soppa men den de får är blaskig och de får inget bröd till. På sommaren bjuds de gamla ofta på endast på kräm, gjord på pulver, till kvällsmat. Utan mjölk.
Ska de ha bröd, mjölk eller annat tillbehör så får boendet stå för det. Trots att de som bor på Borgmästaregården och andra kommunala boenden, har betalat för maten – det ingår i hyran.
– Sådant borde ju ingå, anser personalen på Borgmästaregården som flera gånger har påtalat detta. Utan att något har hänt.
Som det är nu så går det åt väldigt mycket mackor, mellan måltiderna, eftersom de snabbt blir hungriga efter maten.
– Jag tycker inte att de ska behöva äta sig mätta på mackor, en smörgås kan de få ändå, som mellanmål, säger en undersköterska på Borgmästargården och tillägger:
– Så här vill inte jag ha det när jag blir gammal.