Sjukskrivningarna har börjat öka igen. Eftersom sjukförsäkringen - likt andra socialförsäkringar och a-kassan - till stor delen finansieras av staten så dyker ändrade sjukskrivningsmönster upp på statens utgiftskonton.

Lite enkelt uttryckt så blir sjukförsäkringens kostnader vad de blir. Socialförsäkringskostnader som "blir vad de blir" riskerar att tränga undan finansieringen av välfärdstjänster som vård/skola/omsorg.

Från tid till annan diskuteras därför att lägga socialförsäkringarna utanför statsbudgeten och att låta dem bli mer försäkringsmässiga än i dag. Vilket betyder att det försäkrade kollektivet inom sig får ansvara för att kostnader och intäkter balanserar varandra över tid: Högre sjukskrivningskostnader leder till högre premier; inte till högre skatter.

I går släppte Konjunkturrådet på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) rapporten "Hur får vi råd med välfärden?"

SNS beskriver problemet väl. Välfärdstjänster är relativt annan verksamhet dyrare att producera. Tjänsterna är ofta personalintensiva och till sin natur svåra att rationalisera på ett effektivt sätt. När den materiella standarden ökar på ett allmänt samhällsplan så stiger samtidigt medborgarnas förväntningar på vad den skattefinansierade vården, skolan och omsorgen ska klara. Det finns ett påtagligt kostnadstryck uppåt. Med ökande inkomster och bättre hälsa ökar också efterfrågan på mer fritid. Vilket riskerar att dra antalet arbetade och beskattade timmar nedåt.

Några enkla lösningar finns inte. Enligt SNS duger det inte att enbart förlita sig på vare sig ökad ekonomisk tillväxt eller ett högre generellt skattetryck. "Drastiska nedskärningar av välfärdsstatens utgifter minskar förstås problematiken", skriver SNS men konstaterar helt riktigt i nästa andetag att det sannolikt innebär att "grundfundament i välfärdsstaten" riskeras.

Tillväxt - i form av fler arbetade timmar - och ett annorlunda utformat skattesystem drar givetvis viktiga strån till stacken. Högre faktisk pensionsålder och reformer typ jobbskatteavdrag och regelförändringar i socialförsäkringarna har också betydelse. Men det behövs mer för att långsiktigt få råd med välfärden, skriver SNS Konjunkturråd.

Ett exempel på något "mera" som SNS lyfter fram är att skapa försäkringssystem utanför statsbudgeten för sjukförsäkringen och på sikt även för andra försäkringar och välfärdstjänster.

Tanken är inte oäven. Kärnfrågan är emellertid om det i verkliga livet går att tänka sig en sjukförsäkring som är "autonom" i förhållande till statens politiker?

Det nya pensionssystemet, som nu har ungefär 15 år på nacken, konstruerades för en självständig tillvaro visavi politiken. När systemets "broms" slog till första gången - med sänkta pensionsutbetalningar som följd - blev det ett väldigt politiskt hallå. Ingen svensk politiker kan kosta på sig att sitta still när massor av väljare "drabbas". Att de drabbades helt på det sätt som politikerna faktiskt bestämt är av mindre betydelse.

En sjukförsäkring utan politik är kort sagt svår att tänka sig.