Pontus Braunerhjelm är professor i nationalekonomi på KTH och vd på Entreprenörskapsforum.

– Det är lite av ett mysterium, sa Braunerhjelm i en intervju med Svenska Dagbladet när han kommenterade svenska 15-åringars fortsatt fallande kunskapsresultat i naturvetenskap, matematik och läsförståelse.

Relativt omvärlden tappar svenska skolelever mark. Det framkom i Pisaundersökningen som presenterades i går där resultaten från 33 länder inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD jämförs med varandra.

Mysteriet består enligt Braunerhjelm av att Sverige, samtidigt som raset utför i Pisa, nyligen kom fyra från toppen i en annan OECD-mätning som visar på motsatt utveckling, nämligen den som mäter kompetensen när man träder in i arbetslivet.

Det finns fler Pisarelaterade mysterier.

I den senaste avgångskullen i grundskolan hade 92, 2 procent som lägst betyget godkänt i matematik. I engelska nådde 94,1 procent upp till godkänt eller bättre betyg. I ämnet svenska utgjorde andelen med minst godkänt betyg 96, 8 procent av alla avgångselever. (Skolverket)

De för dagen särskilt svartmålade fristående skolorna ligger ännu bättre till enligt samma officiella statistikkälla.. Andelen lägst godkända elever var i våras 96,1 procent (matematik), 97, 6 procent (engelska) och 98, 3 procent (svenska).

Målsättningen är givetvis att 100 procent av eleverna ska nå upp till godkända nivåer. Det finns således en förbättringspotential. Men att få upp kunskaperna några snäpp hos mellan 2 och 7 procent av eleverna bör betraktas som finlir i sammanhanget. Och inte landa som en katastrof när resultaten från Pisa presenteras.

För mig är det obegripligt att dessa relativt goda resultat för 15-åringar våren 2013 kan samexistera med Pisas mätningar av 15-åringar 2012.

En mysterieutredande delförklaring är möjligen att svensk skola uppenbart underpresterar på ett viktigt område.

Ungefär en tiondel av grundskolans avgångselever har så pass bristfälliga kunskaper i svenska att de läser ämnet "Svenska som andraspråk". Drygt 25 procent nådde inte upp till ett godkänt betyg i ämnet. Än värre är att det bland elever med utländsk bakgrund är mer än dubbelt så vanligt med underkända betyg i matematik och engelska i årskurs 9.

Det är självklart en stor pedagogisk utmaning för lärare och rektorer att åstadkomma snabba kunskapslyft för nyanlända ungdomar som bara har ett fåtal år på sig innan de ska vägas och mätas med betyg och Pisamätningar.

Icke desto mindre är det just i denna bransch av skolan som det borde hårdsatsas under de kommande åren. Det vore oerhört mycket produktivare än den uppvisning i politisk pajkastning och generella idiotförklaringar av svensk skola som vi i Pisas efterbörd bjöds på i går.

Den dagen som svensk skola fullt ut tar sig an invandrade elever så kommer vi att vara av med i vart fall något av skolans mysterier.