Först har vi ju bron. Sedan till vänster om den kastanjen, den med tusende lampors ljus om vintern. Som nu grönskar för fullt och, så att säga, är på väg att tända sina vårljus; de där väldiga blomsterklasarna.
Och till vänster om kastanjen den lilla platsen, med sin svängda bänk och utsikten mot Strömmen, Hästskodammen, Louis De Geer Konsert och Kongress. Den som alltså numera heter Carl von Linnés plats.
Än så länge ser det kanske inte så imponerade ut. I rabatterna varvas tulpaner med maskrosor. Men platsen ska, är det tekniska nämndens avsikt, färdigställas under året.
Då ska förre stadsträdgårdsmästaren Stig Hellerströms kunnande tas i anspråk. Det borgar ju för att det hela verkligen också ska bli något.
Namngivningen av platsen ligger alldeles lagom i tiden, för nästa år är ju det stora Linnéåret. Då är det jämt 300 år sedan han föddes; den man som nog är det mest berömde svenske naturvetenskapsmannen alla kategorier. Han som, bland annat, konstruerade det systematiska biologiska systemet.
Att Norrköping vill hänga med när det gäller att fira är helt i sin ordning. Carl von Linné besökte staden, och han har också skrivit därom i en av sina reseböcker.
Även den gången var månaden maj, och året var 1741. Och så här beskrev von Linné det Norrköping, som då mötte honom:
"Floden gick tvärt igenom staden, slängde sig, så inom staden som utom, i en krok, i en hästsko. Över henne lågo fyra broar inne i själva staden och några fartyg...
Staden var stor, husen vackra, med breda gator, tre kyrkor, fyra torg, många trädgårdar och två borgmästare".
I Strömmen, som hans egen nya plats nu tronar ovanför, såg Carl von Linné folk fiska med håv från olika båtar. Och han noterade, att fångsten var god.