Opinionsundersökningar så här dags är inte särskilt upphetsande. Valen ligger med största sannolikhet långt fram i ett oförutsägbart fjärran. De mätningar jag har sett indikerar att väljarna ser på saken på ungefär samma sätt. De har precis röstat och ser inga större anledningar att ändra sig. Medborgaren i allmänhet har ögonen på annat än partipolitik.
Att regeringen får låga siffror i undersökningar av typen "hur tycker du att regeringen sköter sig?" är väl heller inte något som får adrenalinet att rusa. Självfallet vill alla som mäts hellre ha bättre siffror än sämre siffror. Men det hade i sanning varit högst överraskande om denna nybörjarregering fått starkt resultat i mätningar där statsrådens kompetens och allmänna duglighet vägs och skattas. Starten har från och till varit lite tafatt. Det tar tid att köra in sig. Särskilt för Miljöpartiet innebär regeringsansvaret ett mentalt skifte av stora mått. MP kommer från en situation där de i allt väsentligt varit för allt som är bra och mot allt som är dåligt. De har kunnat strö miljarder omkring sig utan att tas på riktigt allvar. Små partier långt borta från makten som V, MP och SD har alltid ett kassaskåp med miljarder till hands. De ledande politikerna i Miljöpartiet har knappt blivit granskade. Nu lever partiet i en helt annan verklighet där statsråden bland annat får argumentera tvärs emot sina tidigare uppfattningar inom biståndspolitiken. Och där de får leva med att staten sedan länge har ett företag som ägnar sig åt både brunkol och kärnkraft.
Lägg därtill att även S från statsministerposten och nedåt företräds av nästan bara debutanter. Och som lök på laxen dessutom är tvungna att låta sig dompteras av det lilla Vänsterpartiet för att få igenom sin budget. Självklart utstrålar inte en sådan regering kompetens och stor regeringsduglighet redan från dag ett. Men det är bara att nöta på. Snart blir det bättre.
När partiledarnas förtroende rankas är dock inte allt riktigt sig likt. Centerpartiets Annie Lööf rusar uppåt i listan och fördubblar sitt resultat sedan senaste mätningen. Det är glädjande. Hon har haft mycket tuffa år sedan hon tillträdde för lite drygt tre år sedan. Jag är övertygad om att hennes ungdom och hennes kön har bidragit till hätskheten hon fått möta. Men hon har stått pall. Centerpartiet ska ha all heder av hur de stöttat henne och stått upp för sitt stämmobeslut att välja en ung, profilerad kvinna till partiledare. Jag tror att Annie Lööfs framgång är mycket viktig också för andra unga politiker. Stefan Löfvens ungdomar bör till exempel låta sig sporras och ta plats, våga sticka ut och aldrig låta sig knäckas av hån och ironier om ålder.