Sverige har fyra migrationsdomstolar. Asylsökande som är missnöjda med Migrationsverkets beslut kan överklaga sin sak till dessa domstolar. De som dömer är jurister (domare) och nämndemän som utses av de politiska partierna i landstingen och/eller regionerna. Valen av nämndemän speglar partiernas storlek. Ekoredaktionen på Sveriges Radio har tagit fram siffror som visar att Sverigedemokraternas framgångar i de allmänna valen tidigare i höstas också innebär en avsevärd ökning av antalet sverigedemokratiska nämndemän som har utsetts. SD går som allra bäst i Skåne. Enligt Ekot kommer 48 av drygt 300 nämndemän i Skåne nästa år att komma från Sverigedemokraterna.
Anne Ramberg som är generalsekreterare på Advokatsamfundet säger till Ekot att det är ”djupt olyckligt” att SD ökar sin andel av nämndemän i Migrationsdomstolarna. Enligt Ramberg kan utvecklingen ”undergräva förtroendet” för domstolen. Anne Ramberg kan ju knappast som den ansedda och skolade jurist hon är, förfäkta uppfattningen att det är ”djupt olyckligt” att SD behandlas enligt den representativa demokratins regelverk och precis som alla andra demokratiskt valda partier får utse till exempel nämndemän till migrationsdomstolarna. Däremot kanske Ramberg anser att SD:s migrationspolitik är djupt olycklig på ett allmänt plan och/eller att hela systemet med partipolitiskt utsedda nämndemän är olyckligt. Vilket är två högst gångbara uppfattningar som jag för övrigt själv kan skriva under på; i vart fall när det gäller olycklighetsgraden i SD:s politik. Nämndemannafrågan är knepigare tycker jag. Däremot är det ju solklart så att nämndemän som kommer från SD inte ska särbehandlas, diskrimineras eller utestängas från vissa domstolar bara för att de kommer från SD.
Patrik Jönsson är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Jönsson har en poäng när han intervjuas av Ekot. Han säger att inga nämndemän vare sig de kommer från SD eller från MP som är för en "ohämmad invandring", är i domstolarna för att driva partipolitik. Så är det. Och om problemet här är "ytterlighetsuppfattningar" i migrationsfrågan; varför skulle bara den ena ytterligheten med 13 procents väljarstöd stängas av medan en annan ytterlighet med sju procents väljarstöd skulle vara kvar? Och vem skulle bestämma det? Advokatsamfundet?