De europeiska kommunistdiktaturernas kollaps, murens fall i Berlin 1989 och den snabba återföreningen av Tyskland ett år senare lär oss bland annat, och kanske framförallt att oväntade saker kan hända, har hänt och kommer att hända igen.
Ett kvarts sekel är inte en särskilt lång tid. Men mycket hinner hända i livet och politiken. Den gamla strukturen med kallt krig mellan de kärnvapenbestyckade stormakterna Sovjet och USA rasade samman. Snabbt vande vi oss vid en annan strukturerande tillvaro där EG plötsligt fick möjlighet och utrymme att växa till en union, där Tyskland sakta frigjorde sig från andra världskrigets skuld och elände och där USA blev ensam herre på världstäppan.
Sverige har påverkats och förändrats väldigt mycket under den nya era som inleddes i och med murens fall. Det fanns inte längre några öst- och västdimensioner att förhålla oss (låtsas)neutrala till. Idag är vårt militära och säkerhetspolitiska upplägg så västintegrerat att ett medlemskap i Nato skulle vara mer bekräftande än förändrande.
Att det för tjugo år sedan blev ett rejält ja till svenskt medlemskap i EU var närmast lika sensationellt och oväntat som att Sovjet plötsligt inte fanns. Vi påverkades självklart av de genomgripande förändringarna i världen och av krisen i Sverige som uppkom då vår inflations- och devalveringsekonomi kraschade. Svenskarna öppnade sina hjärnor för att det behövdes något nytt; var dags att säga ja till det nya Europa som öppnade sig efter kommunismens kollaps.
I ett 25-årigt framtidsperspektiv kan det mycket väl vara så att de oväntade och dramatiska händelser som kommer att inträffa; håller sig hyfsat väl inom ramen för den samhällsstruktur som vi känner igen i dag. Eller också får vi under det kommande kvartsseklet uppleva hur allt välts på ända. Ingen vettig och tänkande människa kan utesluta sådant som krig, förödande naturkatastrofer och/eller staters och världsordningars uppgång och fall. 25 är en kort tid. Men tillräckligt lång för att vända allt upp och ner.
Oavsett hur vi försöker förbereda oss så kommer vi att bli överraskade och förvånade när det smäller till. Förmodligen finns det något stort i det förhållningssättet. Lev här och nu för det är här och nu vi lever. Hur det blir sedan kan ingen veta.