Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hurra för kung Carl XVI Gustaf

Hertiginnan i Linköping. Prinsessan Estelle går i morfars fotspår. Här på torget i Linköping för ett par år sedan. Ett, tu tre så är Estelle drottning.

Hertiginnan i Linköping. Prinsessan Estelle går i morfars fotspår. Här på torget i Linköping för ett par år sedan. Ett, tu tre så är Estelle drottning.

Foto: Jeppe Gustafsson

Widars ledare2016-04-30 06:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Nu har Carl XVI Gustaf varit kung i snart 43 år. Och idag fyller han sjuttio år. Om hälsan står alla inblandade bi så kommer kronprinsessan Victoria kanske att bli drottning när hon är i femtioårsåldern. Vilket är en betydligt bättre ingångsålder för en regent än de ynka 27 år på nacken som den nuvarande kungen hade då han trädde in i ämbetet. Men tronarvingar har inte så mycket att säga till om när det gäller sådant som tillträdesdagar. Den som står längt fram i kön befinner sig alltid ett hjärtslag från tronens alla statschefsliga plikter.

Monarkin har i olika former funnits i Sverige i mer än tusen år. Monarkin och kungahusens historia är det som mer än något annat konstituerar Sverige bakåt i tiden. Jag tror det är viktigt för ett folk och för en nation att leva jämsides med en gammal och speciell institution som kungahuset. Särskilt för oss i Sverige, som har sluppit krig och inbördeskrig så pass länge nu att vi inte ens vet varför vi firar nationaldag, är det nyttigt med några doser konungslig yra, pompa och ståt då och då.

Även i mitt eget livs korta historia finns det några minneskrokar som har med kungen att göra.

Jag har träffat kungen en gång. Det var för ungefär tio år sedan på Linköpings slott som sig bör. Vi hade en intressant diskussion. Jag var med på ett hörn när riksdagen firade kungens 50-årsdag 1996. Statsminister Göran Persson höll ett lysande tal till kungen i det gamla riksdagshusets pampiga trapphall. När kungens farfar Gustav VI Adolf avled 1973 spelade vi fotboll med svarta sorgband på tröjorna.

Kungen har också bjudit på sig själv; skapat kollektiva minnesmärken för svenskarna. Ni vet där med Arboga och "kära Örebroare". Och hur han räddade etablissemanget med sitt inkännande och personliga tal vid en ceremoni i Stockholms stadshus för Tsunamins offer. För att nu bara nämna något.

Jag gillar kort sagt kungen och kungahuset för vad de är och för vad de gör. Principiellt tycker jag också att det är viktigt med det slags maktdelning som kungahuset representerar. Allt är inte i händerna på partipolitiken. Bra med en statschef som är kung. Så grattis kungen! Må han leva länge än.

Ledare