I yngre dagar hade jag förmånen att i blygsam skala ägna mig åt amatörteater. Jag skrev några pjäser för stora skådespelargrupper i samband med kongresser, jubileer och andra liknande evenemang. Den största personliga behållningen för mig under dessa år var samarbetet med regissören Bengt "Pålle" Pålsson från Skåne.
Pålle - som lämnade jordelivet för ganska precis två år sedan - var en legendar inom den folkliga teatertraditionen. Han lärde mig många saker. Det som fastnat hårdast i minnet och som följt mig genom livet är Pålles uppmaning att då och då under repetitionerna av en pjäs försöka försätta sig i ett tillstånd där det som spelas framstår som helt nytt. "Intala dig själv att du aldrig sett eller hört ett enda ord av pjäsen och ta reda på om det är begripligt, bra, dåligt eller rena skiten", sa Pålle.
Det är en mycket användbar övning att försöka ställa sig utanför sig själv och liksom kika in med en utomståendes ögon på det en håller på med. Användbarheten är alls inte bara begränsad till amatörteaterscenen. Pålles ord kommer ofta upp för mig i diverse samhällspolitiska sammanhang. Det finns så många verkligheter att leva i och att verka i. Det är lätt att från och till uppfatta sin egen verklighet som Verkligheten. I små och ideologiskt trosvissa partier som V, SD och MP kan resonemangen i de egna kretsarna ibland fara iväg till sådana vinst- bil- och invandrarbefriade trakter där inga nya väljare begriper något och/eller knappt ens finns. Eller se till exempel på idéprogramsarbetet i Centerpartiet för ett par år sedan. En liten dominant och mycket liberal gruppering presenterade ett förslag till program som aldrig hade sett världens ljus om Centerpartiet utsatt förslaget för Pålles test.
På ledarsidan i går resonerade DN på ett liknande tema. Begreppet PK - politiskt korrekt - används enligt DN gärna av till exempel anhängare till SD. Typ att etablissemanget är PK och vågar inte tala om hur invandringens sanna verklighet ser ut. DN:s lite halvroliga poäng är att det samtidigt inte finns något mer PK i SD-kretsar än att klaga på andra för att de är PK. Så hänger det ihop. Alla grupper och partier har sina egna PK-koder och rationaliteter. Varav en hel del är smått obegripligt för andra människor.
De stora och ledande partierna i riksdagen är ofta bra på att kika in på sig själva utifrån. Egna varianter av Pålles test praktiseras frekvent. Just därför är partierna stora. Interna obegripligheter tillåts inte stöta bort väljare.. Fortsätt gärna på den vägen här efter Trettonhelgen. Då kan det mesta fixa sig till det bästa.