Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

NÀr skötsamma slutar bry sig




Det finns mĂ„nga slags förbud ute i samhĂ€llet. Även det allmĂ€nna borde uppmanas att "vĂ€nda om" och förbjudas frĂ„n att strunta i skötsamt och strĂ€vsamt folk.

Det finns mĂ„nga slags förbud ute i samhĂ€llet. Även det allmĂ€nna borde uppmanas att "vĂ€nda om" och förbjudas frĂ„n att strunta i skötsamt och strĂ€vsamt folk.

Foto: Nora Lorek/TT

Widar2019-10-22 05:15
Detta Àr en ledare. Folkbladets ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

FrĂ„gan om nyttan med ”hĂ„rda straff” Ă€r en evighetsdebatt i samhĂ€llet. Ett aktuellt exempel Ă€r striden om att avskaffa den sĂ„ kallade ungdomsrabatten vid domstolarnas straffmĂ€tning. PĂ„ den gĂ„ngna helgens partistĂ€mma i Moderaterna presenterade partiledaren Ulf Kristersson ett förslag som bland annat skulle innebĂ€ra lĂ€ngre och/eller mer ingripande straff för personer i Ă„ldern 18–21 som begĂ„r allvarliga brott. Vid presstrĂ€ffen frĂ„gade en reporter om M tagit hĂ€nsyn till ”forskningen” som hĂ€vdar att lĂ€ngre straff inte ”löser problemen.”

Kristersson pĂ„pekade dĂ„ att ”sĂ€nkta straff” inte heller löser problemen. Det finns överhuvudtaget inga enskilda förslag som ”löser problemen”, sa Kristersson. SĂ„ Ă€r det förstĂ„s. Att vilja avskaffa ungdomsrabatterna i ett land som vĂ„rt dĂ€r skjutvapenvĂ„ldet ligger i Europatopp för mĂ€n i 15–29 – Ă„rsĂ„ldern handlar om att det allmĂ€nna behöver markera skarpt och allvarligt mot unga mĂ€nniskors vĂ„ldsamma brottslighet. Det handlar sĂ„ledes inte om att ”lösa alla problem.”

NĂ€r det gĂ€ller förbudens vara eller inte vara sĂ„ Ă€r den traditionella problemstĂ€llningen att det Ă„ ena sidan hĂ€vdas att förbud (till exempel mot tiggeri, rökning utanför krogar, mobiler i skolan, narkotika, med mera) skapar en lockelse för förbjuden frukt och att förbud dĂ€rför inte löser nĂ„gra problem. Å andra sidan kan sĂ€gas – ungefĂ€r som med straffen ovan – att ett förbud tydliggör allvaret i hur det allmĂ€nna ser pĂ„ beteenden och företeelser i samhĂ€llet.

I Sverige kan sedan mÄnga Är tillbaka ges tilltrÀdesförbud till idrottsarenor. UngefÀr 600 personer har förbjudits tilltrÀde. Till fromma för de som hellre ser pÄ fotboll Àn pÄ slagsmÄl, flaskslÀngning och bengalrök. TilltrÀdesförbud ska meddelas om det föreligger en risk för brott, allvarliga trakasserier och andra ordningsstörningar som regleringen syftar att motverka. Den som övertrÀder ett förbud ska kunna dömas till böter eller fÀngelse i högst sex mÄnader.

Sedan 2017 finns en riksdagsmajoritet för att införa ett liknande tilltrÀdesförbud till butiker, bibliotek och simhallar. Justitieminister Morgan Johansson (S) har hörsammat riksdagens vilja och en utredning har gjorts i Àmnet.

Jag tror att det Àr klok politik att införa tilltrÀdesförbudet. Inte minst Àr det viktigt att skydda butikers Àgare och medarbetare som pÄ mÄnga platser utsÀtts för upprepade stölder och trakasserier utan att uppleva nÄgon form av stöd frÄn det allmÀnna.

Det hÀr Àr allvarliga samhÀllsfrÄgor. Skötsamma och strÀvsamma mÀnniskor som mÀrker att det allmÀnna inte bryr sig om deras problem; de mÀnniskorna kan steg för steg komma att sluta bry sig om det allmÀnnas problem. Och dÄ Àr det inte mycket till samhÀlle kvar för fortsatta diskussioner om straff och förbud.

Ledare