Däremot var det ett stort misstag att privatisera elnätet på det sätt som gjordes för femton år sedan. Distribution av el från producenterna och till hushållen är i sig ett naturligt monopol. Elen färdas i samma kablar; oavsett var elen producerats. Ingen annan lösning är ekonomiskt försvarlig. Elnätet är i dag i praktiken ett privat monopol helt dominerat att stora kraftföretag som Fortum, Eon och Vattenfall. Privata monopol tenderar att höja priserna rejält. Vilket är vad som hänt i Sverige.
Den statliga vakthunden Energimarknadsinspektionen har långtifrån tillräckliga muskler för att hävda konsumentintresset gentemot de privata elnätsmonopolisterna. Elnätsmonopolet är en lågriskbransch. Pengarna strömmar in via ett nät som i huvudsak är gammalt och avskrivet. Nätägarnas enda jobb är att underhålla nätet och att göra nödvändiga investeringar. Storskalig konkurrens är närmast otänkbar. Mot denna bakgrund är nätägarnas vinster anmärkningsvärt stora. Vilket tyder på att priserna ut till hushållen är alldeles för höga. Staten bör inte lägga tid, kraft och pengar på ett återförstatligande av elnätet. Man vet aldrig var återställare tar vägen. Bättre då att vässa Energimarknadsinspektionen så att hushållen får rabatter på sina nätavgifter.