När statsminister Fredrik Reinfeldt talade i Almedalen för ett par veckor sedan prövade han ett nytt argument i debatten om regeringsfrågan. Han liknade regerandet vid ett maratonlopp. För att klara att springa drygt fyra mil i hyfsad fart och ordning krävs noggranna förberedelser, sa Reinfeldt. Utan förberedelser blir loppet snart en plåga för kropp och själ.
Det förhåller sig på samma sätt med regerandet, sa Reinfeldt.
Ett kraschat maratonlopp drabbar enbart den oförberedde löparen. En regering som vacklar fram i spåren och som kanske tvingas kasta in handduken efter halva loppet riskerar däremot att skapa kaos och elände för landets alla innevånare.
Reinfeldts liknelse hade udden riktad mot två olika håll. Dels fick han sagt att Moderaterna och Alliansen kommer till loppet med mängder utav erfarenheter i kroppen. Förberedelserna inför nästa "fyraårsmara" är i full gång med gemensamma arbetsgrupper som förbereder ett kommande Allianskonvent och ett valmanifest.
Dels fick Reinfeldt chansen att driva gäck med oppositionen som enligt honom gör en ära av "att inte förbereda sig". Med detta menar statsministern att S och MP (eller för den delen borgerlighetens våta dröm: S, MP och V) inte har samlat sig till en gemensam regeringskoalition för att nöta fram en alternativ politik i stort och smått.
Fredrik Reinfeldts maratonmetafor är fyndig. Politiskt intresserade medborgare kommer att få höra liknelsen och/eller variationer på samma tema många gånger under det kommande året.
Alliansen kommer att göra allt vad de kan för att bildsätta oppositionen som ett hafsigt och slafsigt gäng av disparata partier som inte ens vill samarbeta med varandra.
Förberedelser är självklart viktiga. Inget land - allra minst ett litet öppet och exportberoende land som Sverige - har i dagens genomlysta och ständigt utvärderande globala ekonomi råd med regeringar som skapar osäkerhet och som förlamas av interna strider.
Blir det regeringsskifte har de segrande partierna ungefär tre veckor på sig att skriva en regeringsduglig budget som kommer att antas av riksdagen.
Det säger sig självt att budgetens vitala delar måste vara genomarbetade och kända långt innan valdagen.
Sedan Stefan Löfven, Mikael Damberg och Magdalena Andersson tog över rodret inom Socialdemokraterna bedrivs ett intensivt förberedelsearbete inför ett eventuellt regeringsbildande. S lägger sitt krut på att uppträda som ett regeringsparti redan nu.
Alla oppositionspartiers eviga mantra om "för litet och för sent" fyller förvisso sin plats i politiken. Databasberäkningar, hårda prioriteringar och erkända tabellverk är dock de energidrycker som ett parti som gärna vill regera behöver allra mest.
Vind i ryggen är heller inte helt fel; det vet alla som sprungit långt i motvind. Alliansens alla arbetsgrupper och förberedelsekonvent kan mycket väl visa sig vara sådd för hälleberget om C och/eller KD åker ut ur riksdagen.
Öppna förberedelser är kort sagt bättre än låsta förberedelser. Löfven, Damberg och Andersson förbereder sig för att kunna göra något åt arbetslöshet och utbildningsunderskott tillsammans med andra partier med liknande intressen.
Det kan bli en hygglig mara när väl startskottet går.