Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Viktorias fråga

Viktoria Bergström är utredare på fackförbundet Kommunal. Nyligen gav hos ut en liten bok om socialförsäkringar, kön och klass med titeln "Vän eller fiende?" (Premiss förlag)

Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Norrköping2010-01-22 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
På endast sextiotre, inte särskilt tätt skrivna sidor lyckas hos fullständigt övertyga mig om varje socialförsäkringsreform värd namnet måste föregås av en rejäl och seriös utredning. Socialförsäkringarna har så många syften, så många intrikata avvägningsfrågor och så många målkonflikter att varje försök att skjuta reformer från höften är dömda att misslyckas. Vilket flera regeringar - däribland Reinfeldts - har bevisat.
Ta sjukförsäkringen t ex. Ett inte så ofta diskuterat syfte med denna försäkring är omfördelning av risker och ekonomiska resurser. Den mest markanta omfördelningen är mellan dem med höga och låga inkomster. Skulle de försäkrade - alla svenskar mellan 16 och 64 år - med inkomster under 120 000 kronor per år betalt premier för att täcka utbetalningen för sin sjukfrånvaro så skulle deras löneutrymme vissa år ha minskat med drygt fem procent. Personer med inkomster på 300 000 och uppåt skulle däremot ha ökat sitt löneutrymme med drygt tre procent om de bara betalt premier för sin grupps sjukfrånvaro. Högriskgrupper har därför ett intresse av hög riskspridning. Eller har de det? Viktoria Bergström ger argument även för motsatsen. Stor riskspridning anses nämligen leda till minskat kostnadsansvar. Försäkringen blir "staten", "nån annan" och/eller något annat anonymt organ utom räckhåll för den enskildes solidaritetskänslor. Minskat kostnadsansvar leder till legitimitetsproblem för försäkringen typ "varför ska jag betala för lata och arbetsovilliga?" Legitimitetsproblem för i sin tur upp frågan om minskad riskspridning på dagordningen. Den borgerliga regeringens a-kassepolitik - hög risk för arbetslöshet ger högre premie - är ett aktuellt exempel på detta. Vänstersidan i politiken står traditionellt för att socialförsäkringarna ska vara generella, ha höga ersättningsnivåer och ha hög riskspridning. Risken för arbetslöshet eller sjukdom ska inte påverka premien. Viktoria Bergström sätter tänderna även i vänsterns argument. Om det är så, skriver hon "att generella försäkringar som inte tar hänsyn till risk är så bra, särskilt för dem med hög risk, hur kunde det då bli så stor sjukfrånvaro mellan 1997 och 2002 med efterföljande förtidspensioneringar? Något måste ju uppenbarligen ha saknats i systemet. Om man vill hävda ett system med generella försäkringar utan riskdifferentiering i premiesättningen, då måste man kunna svara på den frågan." Strålande sammanfattat! Jag hoppas att S, V och MP:s arbetsgrupp i sjukförsäkringsfrågan kommer fram med ett riktigt bra svar på Viktoria Bergströms fråga.
Läs mer om
Norrköping