Vi matas med skandaler titt som tätt. Ibland kan man identifiera de skyldiga och ställa dem till svars, men långt ifrån alltid. Ta till exempel alla dessa fuskbyggare av olika offentliga lokaler. När det uppdagas att skolor och förskolor är närmast hälsovådliga trots att de är relativt nybyggda, ja då blir det ofta kommunen som ställs till svars. Det har gjorts en dålig upphandling!
Men vem ansvarar för att det läggs så låga bud att det inte finns en chans att göra ett seriöst jobb? Hur mår de byggjobbare, som med sitt yrkeskunnande kan konstatera att det här är inte rimligt? Trots att dom tjänar bra så måste väl även dom vilja känna yrkesstolthet, kunna säga till vänner och anhöriga att "Den här skolan har jag varit med och byggt". Hur känns det när fusket uppdagas?
Eller struntar man i resultatet? Bryr sej inte om vad det väljs för material eller om byggtiden är alldeles för kort så man måste fuska sej fram för att hinna med. Och vem betalar notan? Ja, i slutändan är det ju de barn och den personal, som ska vistas i lokalerna, och dom får betala med sin hälsa. Till det kommer enorma kostnader för sanering, reparationer och förändringar.
Vi kanske inte får notan förrän det gått 20 - 30 år efter leveransen och då är det inte lätt att hitta dem som har största ansvaret. Men fusket har kostat orimligt mycket både i pengar och i mänskligt lidande. Varför är det så svårt att ställa leverantören till svars? Skulle man inte kunna begära att den som lägger anbud kan sin sak? Att de ska vara seriösa och inte bara tänka på att tjäna så mycket som möjligt. Hur skulle det vara med lite gammaldags yrkesheder?
Människor har byggt hus som har stått i flera hundra år, men i dag klarar vi tydligen inte av att bygga hus, som går att använda i tio år utan att de måste byggas om och saneras. När ska vi komma ifrån detta kortsiktiga tänkande? Det finns inte en möjlighet att skapa ett hållbart samhälle om vi bara ser till egen förtjänst, till här och nu, inte till en gemensam framtid. Hur kan vi ställa de verkligt ansvariga till svars?
Det kan inte vara rimligt att oskyldiga människor, barn och personal, får betala dyrt för att andra fuskat. Det är inte heller rimligt att stora summor av skattemedel går till att reparera de fel som andra tjänat stora pengar på att begå. Men ska det verkligen vara alldeles omöjligt att ta den bästa offerten och inte den billigaste? Det finns ett ordspråk om att den som köper billigt köper dyrt. Det ligger det allt en hel del i.