Vårda friskolereformen
Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I höst är det tretton år sedan de första fristående skolorna startade i Sverige. Jag var med från början. Från olika positioner har jag följt och deltagit i utvecklingen. För stunden har jag styrelseuppdrag i två utbildningsföretag. Genom etableringen av de avgiftsfria och tillståndspliktiga friskolorna togs viktiga steg i förändringen av de offentligt finansierade välfärds- och välståndsverksamheterna i Sverige. Människors chanser att söka sig till och från olika skolor har ökat. Det som tidigare var ett privilegium för rika och/eller oerhört studiemedvetna föräldrar har därmed alltmer blivit en allmän rättighet.Människorna har uppskattat möjligheterna till brukarstyrning. De flesta fristående skolor har snabbt blivit fulltecknade. Av än större betydelse för utvecklingen är förstås att många kommuner har utvecklats positivt i sina uppgifter som skolägare. Ingen skola kan numera ta sina elever för givna. Man måste upp på tå och anstränga sig lite extra.Framgångarna ska dock inte få oss att blunda för problemen. Moderata kommunalråd som mer eller mindre skänker bort skolor till entreprenörer är förstås ett otyg. Johannes Åman på DN: s ledarsida gjorde helt rätt analys när han häromdagen konstaterade att med sådana vänner som skolbortskänkande kommunalråd, behöver inte regeringen Reinfeldt några fiender i friskolefrågan. Utredningsinitiativet som i fredags presenterades av statsråden Jan Björklund och Göran Hägglund är därför bara att applådera.De religiösa friskolorna är ett trixigare kapitel. I den socialdemokratiska riksdagsmotionen föreslås att Skolverket, utifrån “bedömningar och förmodanden" om den ansökande organisationens handel och vandel i värdegrundsfrågor, skall kunna neka vissa huvudmän från att starta skolor. Skulle riksdagen anta ett sådant regelverk öppnar sig ett rättsosäkert gungfly. Statliga Skolverktjänstemäns bedömningar och antaganden är förstås viktiga när skoltillstånd ska beviljas eller avslås. Men bedömningarna måste stå på en stadig grund av fakta och dokument för att kunna användas i rättsliga processer. Motionen från (s) är inte glasklar i rättsäkerhetsfrågorna. Den kan svårligen antas.En majoritet av riksdagens partier borde i stället kunna enas om att höja kvalitén på ansökningsförfarandet rent allmänt. Ansökningshandlingarna till Skolverket borde förändras på en rad punkter. De kontroversiella frågorna i sammanhanget borde ställas rakt ut. Till dagens uppsättning av begärda svar om sådant som kursplaner, ekonomi, lokaler, rektorer och skolhälsovård bör möjliga skolhuvudmän få svara på hur skolans undervisning kommer att förhålla sig till t ex homosexualitet, etnisk/social/kulturell blandning, aborter, äktenskap och öppenhet gentemot samhället i stort.Även andra förändringar av regelverket kan övervägas:Muntliga överläggningar och intervjuer borde vara en obligatorisk del av ansökningsförfarandet. Endast juridiska personer borde få starta skolor. Dagens miniminivå - minst 20 elever i normalfallet - kan höjas till 30, eller 40 elever.Friskolereformen är en stor framgång. Men liten tuva stjälper ofta stort lass. Friskolornas regelverk behöver därför en dos av politisk eftervård.