Pasi Sahlberg är finländare, lärare, professor, regeringsrådgivare, författare och en driven estradör. Tidigare i veckan medverkade han på ett utbildningsseminarium som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) anordnade i sina vackra lokaler på Jakobsbergsgatan i Stockholm.
Jag var där.
I de internationella PISA-undersökningarna jämförs olika länders skolresultat med varandra. Finland har under en lång rad av år legat i topp i PISA-mätningarna när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I sin bok "Finnish lessons" ger Pasi Sahlberg sina förklaringar till hur det kommer sig att Finland tillsammans med Japan, Korea och Kanada har ett av världens bästa skolsystem. Hos SNS i Stockholm föreläste Sahlberg i ett par timmar. Det är inte mycket tid för att ge en fördjupad bild av hur ett skolsystem fungerar. Pasi Sahlberg är dock en skicklig pedagog.
Två av hans välargumenterade budskap gjorde rejäla intryck hos mig. Dels är det slående hur starka sambanden är mellan hög kvalitet och stor likvärdighet. Goda skolresultat på nationell nivå uppkommer först då de allra flesta skolor är kapabla att leverera goda resultat på lokal nivå. Dels förklarade Pasi Sahlberg enkelt och tydligt hur finländarna har lyckats uppnå denna breda likvärdighet. I allt väsentligt handlar det om lärarutbildningen. En grundskollärare har i många fall studier på masternivå i bagaget. Utbildningen är mycket attraktiv. Att lärarutbildningen även är en inträdesbiljett till andra avancerade arbetsmarknader utanför skolan minskar inte på något sätt finska studenters intresse för att studera till lärare.
Som Skolverket konstaterade i en rapport i början på maj i år så har Sverige blivit ordentligt frånåkt av Finland när det gäller elevernas kunskaper i många ämnen. Förklaringen är de svenska skolornas bristande likvärdighet. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström konstaterade i SvD 3 maj att "samtidigt som andelen elever som når högsta möjliga betyg ökar, så ökar också andelen obehöriga till gymnasieskolan". Anna Ekström är på rätt spår.
Uttryckt mer krasst och direkt: Det finns för många underpresterande skolor i Sverige. Om Finlands framgång till stor del kan förklaras med en excellent lärarutbildning så torde Sveriges tillkortakommanden omvänt kunna förklaras med avsaknaden av en excellent lärarutbildning.
Pasi Sahlberg är kritisk till det fria skolvalet i Sverige. Skolvalet tenderar att bidra till ett stort antal mycket bra skolor - vilket är bra för eleverna på dessa skolor - och ett betydligt större medelmåttiga och dåliga skolor - vilket utöver att göra dessa skolors elever illa; också är ett samhällsproblem.
Skolvalet är inte oproblematiskt. Men skolvalet är knappast skurken i det svenska skoldramat. Finns det någon skurk så är det staten. Staten har under lång tid misskött ansvaret för lärarutbildningen. Staten visar även slapphet visavi underpresterande skolor.