Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Våga kritisera alla nationer

Norrköping2008-04-03 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Kina har haft en lång smekmånad med omvärlden. Landets väldiga ekonomiska framgångar imponerar både på rika och fattiga länder. Utvecklingsländerna ser Kina som förebild och försöker så gott de kan kopiera det kinesiska konceptet av frisläppta marknadskrafter i kombination med hård statlig styrning. De uppskattar också att den kinesiska regeringen inte lägger sig i deras interna affärer. Särskilt nöjda är korrupta makthavare och regimer som förtrycker sina folk, t ex i Burma och Sudan. De rika länderna ser en jättelik marknad öppna sig och att missa den kan bli ödesdigert för de egna företagen. I det läget blundar man åtminstone med ena ögat för Kinas brist på demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Talades det allvar om mänskliga rättigheter, var det vid enskilda möten utom räckhåll för journalisterna. Och inte lär Reinfeldt mer än humma om Tibet när han kommer till Peking. Det är för övrigt logiskt, med tanke på hur lamt den svenska regeringen protesterat mot USA:s folkrättsbrott, illegala fångläger och tortyr, eller Israels ockupationspolitik och övergrepp mot palestinier. Om man inte haft något att säga om västliga länders brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter, med vilken trovärdighet kan man då kritisera regimen i Peking för att den slår ner på tibetaner och andra minoriteter? Kan man kritisera dödstraff i Kina, om man tycker att de är okej i USA? Kan man läxa upp Hu Jintao för Kinas hårda tag mot sina fångar, om man allierar sig med en amerikansk president som offentligt försvarar tortyr? Tyvärr utgör denna enögdhet ett internationellt mönster. Det finns en motsägelse redan i FN:s regelverk. Medan deklarationen fördömer brott mot mänskliga rättigheter, förbjuder stadgan i statssuveränitetens anda att medlemsländerna blandar sig i varandras inre förhållanden. Teoretiskt är det möjligt för FN att ingripa mot regeringar som bryter mot de mänskliga rättigheterna, men det gäller i praktiken bara små länder utan mäktiga bundsförvanter. De största länderna har ju vetorätt i säkerhetsrådet. Vem skulle för övrigt komma på tanken att invadera USA eller Kina? Men det betyder inte att dessa länder ska gå fria från kritik. Därför är det bra att den svenska regeringen (och andra regeringar) årligen offentliggör rapporter om läget för de mänskliga rättigheterna i olika länder. Därmed fastslås att de mänskliga rättigheterna är universella och att det är legitimt att reagera när de kränks i något land. För bara några tiotal år sedan ansågs sådan kritik vara otillbörlig inblandning. Det är ett framsteg. Men viktigare är globaliseringen, som binder länder samman och tvingar dem att samarbeta kring gemensamma mål. De kinesiska ledarna är inte okänsliga för de signaler som de får från marknaderna eller internationella medier. De har numera ett "varumärke" att försvara, särskilt inför sommarens OS. Kina gör, som också framgår av UD:s rapport, betydande framsteg på MR-området. Men det finns en gräns för hur långt man kan komma utan att det politiska systemet reformeras, och där verkar de kinesiska ledarna mer rådvilla än helt ovilliga. Man vet inte vad man ska ersätta enpartistaten med samtidigt som man håller ångan uppe i den kinesiska ekonomin.
Läs mer om
Norrköping