Ost, fil, yoghurt och smör är exempel på vad vi alla har på våra köksbord. Men allt oftare är mjölken importerad. För samtidigt som den svenska konsumtionen ökar och mjölk av FAO pekas ut som en framtidsbransch tvingas ca 500 svenska mjölkföretag lägga ner varje år. Förlorare är vi som värnar god djurhälsovård, öppna landskap och levande landsbygd.
Den ekonomiska situationen för mjölkföretagarna är fortsatt pressad och det kostar mer att producera en liter mjölk än vad bonden får betalt för den. Förklaringen är höjda foderpriser som en följd av dåliga skördar, i kombination med minskad lagerhållning och ökad spekulativ handel. Att priser rör sig är ett bevis på att marknaden fungerar. Varubrist leder till vanligtvis till minskad konsumtion och ökade investeringar. Så småningom råder ny balans. Vad som är problematiskt är att det är landets bönder som tvingas ta hela smällen.
Prislappen i butiken är liksom tidigare strax över 9 kronor. Samtidigt kan vattnet några hyllor bort vara dubbelt så dyrt. Om vi värnar en svensk mjölkproduktion är det inte rimligt. Alla intressenter i livsmedelskedjan måste påverkas när kostnaderna ökar.
Bland konsumenter är stödet för svensk mjölk stort. Det är väldigt glädjande. Men för att det ska ha någon verklig betydelse för svenska mjölkbönder krävs handling. Fler människor behöver helt enkelt köpa svenskt. Därför vill LRF ha lagstiftning om ursprungsmärkning. På så sätt får konsumenten kunskap om vart produkten kommer ifrån, livsmedelssäkerhet och djur-, miljö- och klimathänsyn.
Samtidigt krävs att mejerier och livsmedelskedjor gör vad de kan. Lyft fram och utbilda personalen om de mervärden som svenska produkter står för i form av exempelvis miljö och djurskydd. Förebilderna finns. I Jämtland valde flera butiker att höja literpriset med en krona plus moms, som stöd och hjälp till bönderna.
Men som läget nu är krävs även att landsbygdsminister Eskil Erlandsson och regeringen underlättar för små och medelstora företag inom de gröna näringarna att verka och växa. Det handlar om att sänka egenavgifter och arbetsgivaravgifter och fortsätta minska regelbördan. Samtidigt måste nya näringspolitiska särkostnader undvikas. Det är nu på allvar läge att ompröva riksdagsbeslutet om minskad återbetalning av dieselskatten och höjda energiskatter 2013.
På längre sikt är det viktigt att EU:s jordbrukspolitik CAP bidrar till goda förutsättningar för en internationellt konkurrenskraftig mjölkproduktion i Sverige. Exempelvis måste det bli möjligt att betala ut djurvälfärdsersättningar, så att de svenska djurbönderna kompenseras för merkostnader för djuromsorg och djurhälsa. Svensk mjölk måste kunna konkurrera på lika villkor.
Vi i mjölkbranschen är stolta över att alla de högkvalitativa, närproducerade mjölkprodukter från friska kor som står på köksborden runt om i Sverige. Men ska svenska mjölkbönder ha en framtid krävs att man får betalt för kostnaderna idag. I annat fall riskerar den svenska mjölken att sina.
Helena Jonsson, förbundsordförande LRF
Peter Borring, regionordförande LRF Östergötland