Ibrahim Baylan och Louise Malmström, båda S, fortsätter (Folkbladet 26/4) trumma ut budskapet att människor som har högskoleutbildning är viktigare för svensk utveckling och konkurrenskraft än personer med annan utbildning. Vad har hänt med socialdemokratins människosyn? När blev människor med det som ni kallar "lägre utbildning" mindre värda än andra eller mindre intressanta? Jag och Moderaterna vill återupprätta och höja statusen för yrkeskunnande och hantverksskicklighet. Ett samhälle behöver både praktisk och teoretisk kompetens.
Replik
Det är också intressant att tränga bakom statistiken de tar upp. Ser vi till nya studenter i svensk högskola läsåret 2011/12, var det 13 000 färre än året innan. Där 65 % av nedgången (8 600 stycken) berodde på färre inresande nybörjarstudenter, vilket säkert är kopplat till att det också var första året studieavgifter för inresande studenter hade införts. Socialdemokraterna var överens med alliansregeringen då avgifterna infördes, men har nu kovänt i frågan och istället sällat sig till Miljö- och Vänsterpartiet som vill erbjuda svensk högskoleutbildning gratis till hela världen.
S ständiga fokus på antalet högskoleplatser visar att för dem går kvantitet före kvalitet. I juni 2009 presenterade dåvarande Högskoleverket en rapport där de hade tillfrågat universitetslärare om nya studenters kunskapsnivå. En majoritet av lärarna menade då att studenternas förkunskaper har förändrats under senare år - ofta till det sämre.
Lärarna ansåg att dagens studenter har svårare än gårdagens att uttrycka sig skriftligt. Att de är svagare i matematik och har för ytliga kunskaper i engelska samt att motivationen och ambitionerna brister. Liknande uppfattningar har kommit till uttryck också i vår. Dåvarande universitetskanslern uttryckte stor oro. Han menade att svensk högre utbildning står inför tre utmaningar:
För det första att studenter med goda förkunskaper fortfarande måste bli utmanade av sina studier.
För det andra att högskolorna måste jobba för att lyfta en grupp studenter från en låg kunskapsnivå till en fullgod akademisk nivå.
För det tredje att förmå universitet och högskolor att hålla kvar sina krav på kvalitet så att de inte sänker ribban för att studenterna ska bli godkända.
Detta är allvarliga varningsklockor som det hade varit intressant om S uttryckte en uppfattning om någon gång, för vi kan aldrig konkurrera om en världsledande nivå utifrån antal platser. För att klara en internationell konkurrens måste varje plats garantera studenten en utbildning med kvalitet.
Inom Hum Sam-området, där merparten av studenter pluggar, har Regeringen till exempel höjt anslagen per studentplats och år med 10 500 kr, eller 60 % jämfört med 2006 då vi tillträdde.
Alliansen satsar på kvalitet i hela utbildningssystemet. Bara så ger vi våra studenter konkurrensmöjligheter oavsett nivå på studierna.