På söndag genomförs två viktiga val i Europa. Dels ska Frankrike välja president. Dels ska Greklands medborgare välja sig ett nytt parlament. Francois Hollande ligger bäst till i opinionsmätningarna. Hollande leder i alla stora undersökningar som publicerades i går.
I Grekland är det mer ovisst. De två stora partierna - Socialdemokraterna och det konservativa Ny demokrati - som i samlingsregeringen drev igenom de sparpaket som var villkoren för nödlån och lånnedskrivningar, väntas gå tillbaka kraftigt. Flera populistpartier långt till höger och långt till vänster har förhoppningar om att skära guld ur missnöjet. Regeringsförhandlingarna lär bli oerhört svåra efter valet. En dyster prognos är att Grekland är på väg ur askan och in i elden. Många av de åtta, tio partier som antagligen kommer in i parlamentet har drivit valrörelser som dominerats av kritik mot de villkor och besparingar som Grekland tvingats acceptera för att få mångmiljardhjälp från andra regeringar och banker.
En parlamentarisk villervalla skulle kunna kasta ut Grekland ur euron och kanske även ut ur EU. Med tanke på landets (nutida) svaga demokratiska traditioner och den veka staten i sig kan ett antal mycket illavarslande framtidsscenarier mejslas fram.
I Frankrike är det inte lika dramatiskt. Landet stoltserar förvisso med mycket stora underskott och många stora olösta frågor. Vinner Hollande så har han av motståndarna målats ut som en president med mycket stora problem. Hans vallöften om bl a sänkt pensionsålder (till 60 år) lär - givet de stora underskotten - bli svåra att förverkliga. Så är det nog. Vinner Sarkozy har även han problem förstås. Ett problem som de båda delar är att över 7 miljoner fransmän röstade på Front National i första valomgången.
