Axess publishing AB ger ut tidskrifter, böcker och sänder tv. Utgivningen är koncenterad på samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Nu lanserar Axess en särskild bilaga - en dossier - till sitt magasin. Premiärdossiern ägnas åt socialdemokratins framtid. I går arrangerades ett kort morgonseminarium på detta tema. Ett uppenbart intressant ämne. Salen var knökfull med folk sex trappor upp på Jakobsbergsgatan 2 i Stockholm.
Jag var där.
Ledare
Henrik Berggren är historiker, skribent och författare till den omtalade boken om Olof Palme; " Underbara dagar framför oss". Björn Rosengren är f d TCO ordförande, f d näringsminister, f d landshövding, rådgivare i Kinneviksfären och en rejäl socialdemokrat på många sätt och vis. Jag är jag.
Vi tre var inbjudna som inledare i diskussionen om socialdemokratins framtid. Lotta Gröning ledde samtalet med gott humör.
Jag ska inte recensera vårt samtal. Kort sagt var vi glädjande nog överens om att S har en framtid som stort och viktigt parti. Frågan är bara på vilket sätt och vilken framtoning? Socialdemokraterna är tilltufsade efter många svåra oppositionsår, valförluster och efter utmaningar från politiska motståndare som ogenerat har klivit in på mittplanen och "tagit hand om" trovärdigheten när det gäller offentlig ekonomi, arbete och välfärd.
Vad ska Socialdemokraterna hitta på för att komma igen? Vilka reformer kan tänkas gestalta den socialdemokratiska samhällsmodellen nu och framåt?
I en av artiklarna i Axess dossier om socialdemokratins framtid ger förre finansministern Kjell-Olof Feldt ett intressant förslag. Feldt varnar S- ledaren Juholt för att framstå som alla "goda gåvors givare". Löften fyras av i "Juholtsk överljudsfart", skriver Feldt. Ett profilerat område för Håkan Juholt är kritik av pensionssystemet. I flera tal har S- ledaren lovat att alla ska kunna leva gott på sin pension.
Håkan Juholts kritik har fog för sig, skriver Feldt. Systemets intäkter räcker inte för att pensioner ska kunna utbetalas på de utlovade nivåerna. I stället för svepande löften och antydningar om att staten via budgeten ska fixa till problemet så borde S ta chansen att föreslå höjda pensionsavgifter. Att åter lägga in pensionssystemet i statskassan skulle vara förödande för den budgetdisciplin som tjänat den svenska ekonomin så väl under de senaste 15 åren. Ska pensionerna bli mer värda - även för det växande antalet hundraåringar - så krävs därför sannolikt högre avgifter.
Med ett sådant förslag på agendan skulle Socialdemokraternas kritik av pensionsnivåerna och även partiets vision om ett mer sammanhållet samhälle bli betydligt mer trovärdiga.
Skolpolitiken är ett annat angeläget samhällsområde där Socialdemokraternas kritik är yvig, spretig och stundom abstrakt. Alla vet att S har en förkärlek för statliga lösningar. Varför inte ta tjuren vid hornen och lägga fram ett program för förstatligande av grund- och gymnasieskolan? Inte tillbaka till den väldiga byråkrati och paragrafstyrda ineffektivtet som rådde före kommunaliseringen. Utan framåt mot en sammanhållen skola med betygssystem utan inflation och med skarpa och likvärdiga krav på alla skolors resultat. Inte tillbaka till den tid då offentliga huvudmän hade sövande monopol. Utan framåt mot ett samhälle där framgångsrika skolor uppmuntras och undermåliga skolor avvecklas.
Ett tredje utvecklingsfält för S som diskuterades hos Axess är behovet av ekonomiskpolitisk kompetens och trygghet. En klassisk styrka hos partiet har varit att partiordföranden och finansministern har bildat ett radarpar där finansministern har utstrålat trygghet; jag har hand om det här, jag vet vad jag gör, ni kan lita på mig. Moderaternas Reinfeldt och Borg är i det fallet arketypiska socialdemokrater. Socialdemokraterna riskerar att hamna ordentligt på efterkälken.
Juholt skulle behöva en kamrerstyp vid sin sida.