För många år sedan var jag ordförande för Fritidsnämnden i Falun. En vinterkväll när jag satt på tåget mellan Stockholm och Falun ringde en reporter från Falukuriren. Hon ville ha mina kommentarer till varför strålkastarna som belyste hoppbackarna på Lugnets skidstadion - stadens skyline - hade släckts?
Jag bad att få återkomma. Sanningen var att jag inte hade en aning om att strålkastarna släckts. Efter några försök fick jag tag på Fritidsförvaltningens chef på telefon. "Varför har du släckt strålkastarna", frågade jag? Hans förklaring var att det behövdes sparas pengar inför årsskiftet. "Då får vi spara på något annat", sa jag. En halvtimme senare ringde Falukurirens reporter igen. Nu för att få kommentarer till varför strålkastarna hade tänts! Jag svarade halvt på skämt och halvt på allvar att när den lokala pressen griper in så händer det saker.
Minnet från min korta tid som kommunpolitiker dyker upp när jag läser om de traditionellt planerade, inställda och nu återinsatta förskolebarnsresorna till Tomten i Kolmården.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) hade säkerligen ingen aning om att de populära resorna till Kolmårdstomten hade fallit offer för kommunens beslut om inköpsstopp. När han fick läsa om det i tidningen och när han började få frågor från förskolepersonal, föräldrar och från pressen så insåg han snabbt att besparingsåtgärden borde omprövas.
På nyhetsplats i Folkbladet i dag säger Stjernkvist att barnen sätter stort värde på resorna och att kostnaden är liten. Dessutom hävdar han att syftet med inköpsstoppet är att "skjuta upp" i och för sig nödvändiga inköp några månader framåt i tiden. Resorna till Kolmårdstomten kan dock knappast skjutas upp till våren. Julen har ju en tendens att infalla när den infaller. Summa summarum har det ansvariga skolkommunalrådet Olle Johansson ägnat saken lite "eftertanke" och kommit fram till att tillåta inköp av tomteresorna till Kolmården.
En klok eftertanke i mina öron.
Jag har all respekt för att Norrköpings kommun behöver vända på slantarna. Ibland måste impopulära besparingsprogram genomföras för att hålla balans i budgeten och för att bromsa alla "osynliga" kostnadsökningar som uppkommer i en stor kommun där det vimlar av chefer med rätt att beställa och köpa in varor och tjänster för några tusenlappar. Många bäckar små; och allt det där. Det håller heller inte att generellt plädera för att man borde kunna "spara på något annat" och/eller anföra att "den här lilla utgiften gör varken från eller till."
Däremot gäller det att spara med omdöme. Norrköpings kommun befinner sig inte i någon djup ekonomisk kris. Knappast ens i "kris". Möjligheten att vinna respekt för ett politiskt "njet" till barnens tomteresor var och är mycket liten. Att dra saken i långbänk hade dessutom riskerat att dra löje över sig; utgiften i fråga är så liten att en omständlig beredning hade blivit dyrare än tomteresandet i sig.
Därför agerade Lars Stjernkvist snabbare än renen Rudolf. Han ville inte bli beskylld för att ha tomtar på loftet. När det är uppenbart att man måste tänka om så är det bäst att göra det snabbt och snyggt.