Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Sydafrika på gott och ont

Norrköping2009-04-29 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det byggs, städas och fejas i och kring Sydafrikas storstäder inför fotbolls-VM nästa sommar. Nya arenor, ombyggda flygplatser, snabbtåg och nya motorvägar förbättrar en efter afrikanska förhållanden redan mycket god infrastruktur. Arbeten som kommer lägligt med tanke på att den ekonomiska krisen i världen också drabbar Sydafrika, bl a med sjunkande råvarupriser. Det är inte lika lätt att städa bort fattigdomen, bostadsbristen och korruptionen. Miljoner sydafrikaner och mer eller mindre illegala invandrare bor i plåtskjul runt Sydafrikas storstäder. Det är jättelika områden, utan gator och sanitära anordningar, brandfarliga och med hög kriminalitet, där varannan familjeförsörjare saknar ett fast arbete. Aids och migration gör att många barn inte har någon försörjare alls. Mycket har blivit bättre i Sydafrika, sedan de apartheidsystemet avskaffades och ANC tog över för 15 år sedan. Viktigast är naturligtvis de medborgerliga rättigheterna, att inte behöva stiga undan för de vita på gatorna, att kunna välja sin plats på bussen och bada på samma stränder som de vita. En blygsam välfärdsstat har skapats. Skolor och sjukvård är numera i princip till för alla, men plånboken styr vilken service man får. Rädslan för att skrämma bort fler utbildade vita gör att ANC-regeringen inte gärna höjer skatterna. Annat har knappast förändrats alls. De vita har fortfarande den ekonomiska makten och lever genomsnittligt på en mycket högre levnadsstadard än vita i Europa. Politiken för att ge de svarta mer att säga till om i ekonomin (Black Economic Empowerment, BEE) har mest betytt att ANC-ledare på olika nivåer satt sig i vita bolags styrelser och blivit stenrika på nolltid. ANC:s ledare lever i en lyx som borde sticka de fattiga anhängarna i ögonen. Det "frivilliga" överförandet av jord till de svarta har avstannat, många av de övertagna jordbruken har kollapsat och hela frågan håller på att mista sina aktualitet eftersom de svarta ungdomarna ändå flyttar in till städerna. En svart medelklass växer fram, men omfattar än så länge en blygsam del av den svarta befolkningen. Hittills har oppositionen mest utgjorts av vita, färgade (blandrasiga av asiatiskt ursprung) och indier. I årets val har deras parti, Demokratiska alliansen (DA), fått konkurrens av ett i huvudsak svart parti, COPE, som består av utbrytare ut ANC och andra som som tycker att landet utvecklas i fel riktning. ANC vann valet bekvämt och installerar sin skandalomsusade ledare Jacob Zuma som Sydafrikas nye president. Zuma vänder med ett brett smil kappan efter vinden, men skuldsatt som han är till rika affärsmän, lär han inte ge sig på några större ekonomiska förändringar. Han lär inte heller hota landets mycket progressiva konstitution. Därtill är det demokratiska systemet i Sydafrika, trots sina brister, alltför starkt och påpassat i världen.
Läs mer om