Svävande på målet
SVT lät Piratpartiets ande sväva över inledningen av debatten med toppnamnen från de åtta partier som idag har platser i EU-parlamentet. Kravet att var och en ska få ta vad den vill ha på nätet är Piratpartiets enda och stora fråga.
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Glidningarna i fildelningsfrågan är helt ofarliga. När det år 2014 blir dags att stå till svars inför väljarna nästa gång så kommer såväl fildelning som Piratparti att vara glömda och borta. Politikens klassiska frågor - arbete, välfärd och numera även klimat - kommer dock att dominera många valrörelser framöver. Marita Ulvskog och Marit Paulsen är de enda av kandidaterna som är kända utanför kretsarna av politiskt intresserade människor. Det gör sådana här debatter lite ojämna. Både Marit och Marita hade också framträdande roller i debatten i går. Ulvskog har en annan framtoning nu för tiden. Hon är fortfarande bitsk och vass när så krävs. Hon ger ett varmare intryck än tidigare; inte alltid så tvärsäker. Men Ulvskog är stark i sina värderingar. Vilket hon hade nytta av i debatten om lika lön för lika jobb oavsett från vilket medlemsland som löntagaren kommer från. Marit Paulsen har med åren skaffat sig en egen auktoritet. Hon är ungefär som Anders Wijkman - Kristdemokraternas avgående EU-parlamentariker; något av ett eget parti. I går kväll gjorde hon några skarpa inlägg. Rakt och burdust konstaterade hon att EU-parlamentet inte kan göra så mycket för den arbetslöse unge mannen som ställde en fråga via SVT:s kanal på Youtube. I debatten om parlamentarikernas löner var Paulsen befriande rak mot populister som Eva-Britt Svensson i Vänsterpartiet. Svensson tar ut maximala ersättningar och skänker sedan bort en del av pengarna. Marit Paulsen konstaterade att "inte en käft" tvingas att ta ut mer ersättningar än man behöver. Bara för att möjligheten finns att berika sig så måste man inte göra det. Allt är inte EU:s fel. Det finns något som heter personligt ansvar. Sören Wibe från Junilistan var mer avspänd i tv i går kväll än vad han var i radioutfrågningen häromdagen. Loppet är väl kört för Junilistan; Wibe har inget att förlora. Han har ett resonerande tilltal och en behaglig attityd i sina bästa stunder. Under debatten kom uppgifter om hur väljarna röstat i Holland. Ett främlingsfientligt och populistiskt parti fick femton procent av rösterna. Oroväckande och obehagligt förstås. Det känns dock som om de svenska väljarna inte kommer att plussa på skaran av rasister/halvrasister i EU-parlamentet. Socialdemokrater och moderater ska ha en eloge för att de lyckats hålla höger/vänster konflikten vid liv under valrörelsen. Sverigedemokraterna har kommit bort.