Regeringens tågoffensiv på linjen Nyköping - Norrköping - Linköping har god saklig grund. Inget snack om den saken. Trafikverkets stora kapacitetsutredning som släpptes tidigare i år pekade på behovet av upprustning och förnyelse i dessa områden.
Saken är också mycket politiskt viktig för alliansregeringen. Kritiken har varit stenhård från oppositionen. Nu undanröjs i ett slag mycket av grogrunden för väljartapp i järnvägsfrågan. Visst hörs "för litet och för sent" från partier och politiker utanför regeringen. Sådant gny bryr sig dock få om. Visst är satsningen märkligt utdragen; byggstart först 2017 och inte körklart förrän 2028. Visst finns det saker och ting som är oklara och som kommer att granskas och kritiseras av experter och fackmän. I det stora hela är dock bildsättningen klar: Regeringen satsar stort på järnvägen.
Lars Stjernkvist är socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. Jag ser att han får en del kritik (bl a i kommentarsfält på folkbladet.se och andra webbplatser) för att han "jublar" över järnvägssatsningen.
Kritiken är befängd. Skulle Stjernkvist efter alla år av kamp för bättre järnvägsförbindelser till Linköping och Stockholm bli sur bara för att det råkar vara en borgerlig regering som gör som han vill?
Stjernkvist är en skicklig och erfaren politiker. Han förstår att alliansens järnvägssatsning kan innebära en politisk risk för honom själv. Norrköping är en stad som de borgerliga väldigt gärna vill vinna 2014. Reinfeldts nya rälslöften kan ge borgerligheten råg i ryggen här i staden. Stjernkvist inser faran. Därför ser han rälsen som en framgång för Norrköping och för honom själv. Helt rätt i mina ögon.