Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Stjernkvist tror på kreativ bokföring

Kommuner och landsting börjar överlag få det lite knackigt med pengar. Arbetslösheten sänker skatteintäkterna och finanskrisen dränerar sparkontona. På Svenska Dagbladets Brännpunkt i går lanserade den ständigt kreative Lars Stjernkvist (S) förslag till lösningar på problemet.

Norrköping2009-07-31 03:00
Widar Andersson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Tillsammans med Johnny Magnusson (M) - tidigare partisekreterarkollega med Stjernkvist; nu regionpolitiker i Västra Götaland - och nationalekonomen Ingvar Nilsson föreslår Stjernkvist att vissa av kommunens driftskostnader ska bokföras som investeringar. Vitsen med detta är, skriver de tre författarna, att kostnaderna för till exempel förebyggande barnhälsovård som utförs i år, kan fördelas över alla de år som den förebyggande insatsen kan antas vara verksam. Det är fel, hävdar Stjernkvist och hans kollegor, att kommunen ska ta hela kostnaden under ett enstaka år medan vinsterna - uteblivet missbruk/kriminalitet, uteblivna sjukdomar med mera - tickar in under många år. Jag känner sympati med tankegångarna i artikeln. Att tänka framåt; till exempel satsa stenhårt på läsförståelsen i årskurs två för att på sikt förbättra betyg och kunskaper i årskurs nio; är inte så lätt när 10-15 procent av dagens nior kräver akuta insatser för att om möjligt komma in på gymnasiet. Stjernkvists kreativa idé är - om jag förstår honom rätt - att de utgifter som Norrköping kommun har för sina läsförståelseprogram när barnen går i tvåan, borde skrivas av under de tolv, femton år som eleven förväntas studera. I artikeln jämförs med investeringar i vägar och järnvägar. De spårvägsinvesteringar som just nu genomförs i Norrköping betalas inte rakt av under byggåret. Spårvägen ska göra nytta i många år framåt; alltså betalas den under många år framåt. Kommunen lånar pengar av sig själv eller ute på marknaden för bygget. I bokföringens utgiftskonto redovisas årliga räntekostnader och eventuella amorteringar. Jag håller som sagt med om de grundläggande tankegångarna som torgförs i SvD. Långsiktigt och förebyggande arbete behöver allt stöd som går att uppbringa. Men jag sätter likafullt ett stort frågetecken för deras väl kreativa förslag till lösning. Jämförelsen med vägar och spårvägar haltar betänkligt. Ingen ansvarig politiker skulle nämligen komma på idén att betrakta den dagliga driften av spårvägstrafiken som investeringar. Lika lite kan man bokföra kostnaderna för kunskapslyft för lågstadieelever som investeringar vars kostnader skjuts på framtiden. Nästa år och nästa år och året efter det kommer en ny grupp tvåor vars kunskapslyft också ska betraktas som investeringar. Med Stjernkvists modell skulle kommunen snart hamna i en situation där man tvingas ställa in dagens verksamhet för att kunna betala för de ackumulerade kostnaderna för gårdagens verksamhet. Trolla med bokföringen är ingen långsiktig lösning på problemen. Lars Stjernkvist, Johnny Magnusson och alla andra engagerade och kunniga lokal- och regionpolitiker bör i stället kriga för mer pengar från staten, skapa effektivare kommunala verksamheter och agera för rimligare regler för kommunernas ekonomiska balans.
Läs mer om
Norrköping