Stig Breström i Norrköping fyller 85 år. I dag från klockan 14 och framåt bjuder han in till Öppet Hus med kaffe och dopp på Svetsargatan 28. Jag tror att det är många som vill gratulera Stig. Under årens lopp har han gjort stora insatser på flera olika arbetsplatser, i politiken och i föreningslivet. Det som fascinerar mig mest med Stig Breströms livsresa är att den ger kött och blod åt den väldiga samhällsomvandling som skett i Sverige under hans mest aktiva år.
När det gamla Sveriges förlamande klassamhälle började upplösas på 1930-talet så öppnades dörrarna för den stora begåvningsreserv av människor som intill dess levt i socialt och ekonomiskt utanförskap på landsbygden och i städernas arbetarkvarter. Vårt lands ekonomiska och sociala tillväxt sköt i höjden i takt med att stora och breda grupper i samhället fick chansen att visa vad de gick för. Stig Breström föddes som torparson på Vikbolandet. Via jobbet som spårvagnstvättare på Spårvägen i Norrköping tog han sig vidare och utvecklades till en av alla dessa samhällsbyggare som byggde Sverige rikt och starkt.
Under flera år var Stig Breström ordförande i den ansedda hantverks- och forskningsinriktade Carl Malmstenstiftelsen i Stockholm. I en intervju med Folkbladets Sören Boström (20/9 2006) berättar Breström om sitt stora engagemang för utbildningar där man får lära sig att "använda både huvudet och händerna".
Just precis så - huvud och händer i skön förening - skapades det moderna Sverige av Stig Breström och tusentals av hans generationskamrater som släpptes loss i en tid vars mäktiga underström var social rörlighet och jämlikhet. Vi har mycket att lära av Stigs livsresa. Vart tar dagens "torparsöner" vägen tro? Tas de fullt tillvara; eller fastnar alltför många av dem i inlärd hjälplöshet där de inte får använda vare sig händer eller fötter till något vettigt? En sak är säker. Stig Breström hade haft mycket svårt att hävda sig om myndigheterna lite beklagande hade stämplat "obildbar torparson" i baken på honom likt vi nu klassificerar människor som "andra generationens invandrare" eller "avhoppad gymnasieelev". Samhällsbyggande kräver en människosyn där bakgrunden är intet medan framtiden är allt.