Kommunernas resultat på de olika områdena har räknats samman och så har en lista skapats. Listans problem är att uppnådda kunskapsresultat har mixats med mätningar av hur mycket resurser som kommunerna satsar på skolan.
Det som har granskats är:
1. Resultat i de nationella proven.
2. Andelen elever från grundskolan som är behöriga till gymnasiet.
3. Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen i årskurs nio.
4. Lärartätheten.
5. Andel lärare med pedagogisk utbildning.
6. Undervisningskostnad per elev.
(Uppgifterna gäller år 2009)
I mina ögon är detta ett mycket märkligt sätt att mäta skolors kvalitet. Skolans uppdrag består ju inte i att ha en viss mängd lärare med en viss utbildning och till en viss kostnad. Skolans uppdrag är att ge sina elever bästa tänkbara kunskaper och resultat.
Självklart är det också intressant och lärorikt att se om det finns klara samband mellan elevernas resultat och andelen pedagogiskt utbildad personal, lärartäthet och undervisningskostnader.
Jag tog kontakt med Jane af Sandeberg som är chefredaktör på skolvärlden.se och frågade om det statistiska materialet kunde delas upp i två delar. En del för elevernas resultat och en del för kommunernas ekonomiska och personella satsningar på skolorna. af Sandeberg knöt ihop mig med Christian Kjellström som arbetar med statistik på Lärarnas Riksförbund. Kjellström var vänlig nog att sända mig hela råmaterialet.
Vilket jag nu har studerat.
Ledare
Enligt Skolvärldens ranking är Åsele den bästa skolkommunen. Eleverna gör bra ifrån sig i Åsele, inget snack om den saken. Men de är inte bäst. De är sjunde bästa kommun när det gäller behörighet till grundskolan. Vilket utan konkurrens är det viktigaste att mäta. Det som för Åsele upp i topp är dels hög lärartäthet och höga undervisningskostnader. På Skolvärldens lista är nämligen dyra skolor bättre än billiga. Tanums kommun är bäst i landet på att få grundskoleelever behöriga till gymnasiet. Men Tanum återfinns först på plats 43 i rankingen. Tanums "problem" är de tillhör bottengänget när det gäller pedagogiskt utbildad personal. I Tanum är dessutom undervisningskostnaderna 9 000 kronor lägre än i Åsele per elev och år. Vilket inte lönar sig på Skolvärldens topplista.
n n Ekerö utanför Stockholm är på plats 39 av 290 när det gäller andel gymnasiebehöriga grundskoleelever. I rankingen hamnar de emellertid på 161:a plats. Ekerö får höga straffpoäng för låg lärartäthet och låga undervisningskostnader.
Sådana här undersökningar grumlar till debatten om skolans kvalitet. Det som först och främst ska mätas är elevernas resultat. Skolhuvudmän som lyckas åstadkomma goda resultat till låga kostnader är en tillgång för kunskapssamhällets skattebetalare. Lärartäthet är ett ovidkommande nyckeltal som bör rensas ut från den offentliga statistiken. För somliga kommuner är Skolvärldens lista värd att ta på största allvar. Hur man än läser listan så har Finspång, Norrköping och Linköping enorma förbättringspotentialer.
(Delar av råmaterialet för undersökningen finns länkad till den här artikeln)