Statens skolvärk
Foto: Leif R Jansson / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Skolverkets 153-sidiga lägesbedömning är en illustration av bristen på fokus inom svenskt skolväsende. Skolverket ägnar t ex ett stort antal sidor i rapporten åt brister i gymnasielärarnas utbildningar. För att beskriva bristerna använder Skolverket begreppen "behörig" och "kompetent". Skolverket använder begreppen som om de vore synonymer. Speglar Skolverkets begreppsförvirring verkligheten så är 22 procent av de kommunala och 48 procent av de fristående skolornas gymnasielärare, inkompetenta eftersom de inte är behöriga. Alla torde inse att ett sådant stort inslag av inkompetenta lärare, snabbt skulle köra många gymnasieskolor i botten. Skolverket rapporterar förvisso om oroande försämringar av elevernas kunskaper inom bl a naturvetenskapliga ämnen. Men Skolverket uttrycker sig i denna del väldigt övergripande. Finns det någon koppling mellan de generellt sett lägre kunskapsnivåerna och Skolverkets uppgifter om antalet inkompetenta/obehöriga lärare så borde ju kunskapsraset vara särskilt stort på de skolor som anställer många lärare utan behörighet och kompetens. Men någon sådan - i detta fall helt avgörande - statistik hittar jag inte i Skolverkets lägesbedömning.
nn Därmed är Skolverkets uppgifter om antalet obehöriga/inkompetenta gymnasielärare omöjliga att förhålla sig till. Är det ett problem i verkligheten? Eller är det ett rent akademiskt problem?En annan dominant tendens i Skolverkets lägesbedömning är det stora intresset för vilken betydelse som elevernas bakgrunder har för deras studieresultat. Sådant som ursprungsland och föräldrarnas utbildning & inkomst har givetvis inverkan på studieförutsättningarna. Men vad ska man kunna göra åt bakgrunder? Eleverna har de bakgrunder de har. Skolans uppgift är att hjälpa varje elev framåt oavsett var eleven kommer ifrån.Lennart Grosin och Trevor Dolan vid pedagogiska institutionen på Stockholm universitet, har för Skolverkets räkning forskat om framgångsfaktorer i den svenska skolan. Deras internationellt förankrade forskning ger inte särskilt mycket stöd för Skolverkets behörighets- och bakgrundsexercis. Enligt Grosin och Dolan är skolans framgångsfaktorer: ✔ Ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål;✔ Att lärarna görs delaktiga i utformandet av skolans kultur och struktur;✔ Samarbete mellan lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran;✔ Höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat;✔ Uppmuntran och belöning för bra arbete; ✔ Flexibilitet i undervisningsmetoder; interaktiv klassrumsundervisning tillsammans med individualisering där hänsyn tas till elevers ursprung och kunskapsnivå;✔ Tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan;✔ Ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande✔ Positivt intresse för eleverna från lärarnas sida; att lärarna uppträdde som förebilder och auktoriteter;✔ Regelbunden utvärdering och samarbete med föräldrar rörande den enskilde eleven.nn Skolverket är otvetydigt behörigt att leverera lägesbedömningar om skolan till regeringen. Men är Verket, verkligen kompetent?