Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Staden vid noret

Norrköping2007-11-10 00:06
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Alla känner till sagan om Askungen och om hur hon tappar sin sko av glas. Men det finns de som hävdar att det här med glasskon är en missuppfattning. I själva verket sägs det i originaltexten inte stå pantoufle de verre - glassko - utan pantoufle de vair - skinn - eller pälssko. Det verkar ju också mer rimligt att skorna var av skinn eller päls - än av glas. Allt skulle alltså bero på en felöversättning. Men nu är det ju faktiskt en saga och berättelsen blir onekligen bättre med en sko av glas än en skinnsko. Så jag tror att författaren ville att det skulle vara en glassko.Men visst är det sant att världen är full av språkliga missförstånd. Ett av de märkligare är ordstävet Ont krut förgås inte så lätt.Alla vet innebörden: Det elaka tycks alltid överleva. Men språkligt sett på svenska är det en ren nonsensmening. Ord utan innebörd. Något ont krut finns ju inte. På tyska är det däremot verkligen klockrent: Unkraut vergeht nicht. Alltså ungefär: Ogräs förgås inte så lätt. Den liknelsen är självklar för varje odlare. Det märkliga är alltså att det onda krutet kunnat slå rot istället för ogräset. Felöversättningen har gjort meningen helt obegriplig på svenska - men den har ändå överlevt. Språket kryllar av missuppfattningar som hängt med och som vi använder hela tiden. En blyertspenna är verkligen inte gjord av bly. Kaffebönan är inte alls en böna utan kärnan i en frukt. Silkesmasken ingen mask utan en larv. Jordnötter är faktiskt inte nötter utan ärtor. Eldflugor är inte flugor utan snarare skalbaggar. Om man är bokstavstrogen kan man också lätt gå vilse i geografin. Turkiska bad har sitt ursprung i Rom. I Frankfurt kan man inte få Frankfurter-korv, där heter den wienerkorv. Kinaschack kommer inte från Kina utan från Tyskland. Med språket i sin makt kan man alltså leda tankarna i helt fel riktning. Det säger t ex möjligen något om självbilden i USA att den nationella ligan i baseball heter World Series.Det finns alltså goda skäl att förhålla sig kritisk även till de mest invanda begreppen. Norrköping har till exempel inte nödvändigtvis fått sitt namn av väderstrecket. Staden är visserligen belägen norr om Söderköping och Tingstad som båda var viktiga platser i historisk tid.Men det finns historiker som menar att Norrköping fått sitt namn därför att det var staden vid noret. Ett nor är ett näs eller ett sund, en smal vik - som Bråviken. Det finns ju andra exempel på svenska ortnamn med nor i sig; Norberg, Nora. Kanske har alltså staden fått sitt namn på grund av en ren missuppfattning. Nor har med tiden blivit Norr. Men säker kan nog ingen vara. Det är som med Finspång. Kanske har orten fått namn av inflyttade finnar som byggde en spång, en bro, mellan sjöarna Dovern och Bönnarn. Jag har sett den uppgiften någonstans. Men jag tror ingen kan vara riktigt säker där heller. Däremot är det säkerställt att Folkbladet grundades 1905 därför att det behövdes ett blad för folket. Det var bara det jag ville säga.
Läs mer om
Norrköping