Stackars Alliansen
Foto: BERTIL ERICSON / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det vi vet är följande: Nästan varenda opinionsundersökning sedan valet 2007 har visat att väljarna vill ha en socialdemokratisk regering. Koalitionen rullar stabilt in i mål. Stackars Alliansen! Nyvalda regeringar brukar annars ha ett par smekmånader med väljarna. Men den här gången blev borgarna i minoritet redan valnatten när Göran Persson avgick. Då vandrade avhopparna hem till fadershuset. Redan innan Alliansregeringen formellt tillträtt så hade de tappat opinionen. De vann aldrig valet, det var socialdemokraterna som förlorade. Alliansen har inte lyckats ta sig ur träsket. Varför? Själva kommer de i den kommande valrörelsen att skylla på tre saker: n Dumma utlandet! För det första att alla tillkortakommanden beror på finanskrisen. "Dumma utlandet!" kommer de att älta. Men det är bortförklaringar och struntsnack. När Alliansen i valrörelsen 2006 lade upp sitt politiska program så visste de att det skulle komma en lågkonjunktur. Det visste vi alla. Men det togs inte med i beräkningarna när de utformade sin politik. De låtsades istället för som högkonjunkturen skulle vara för evigt. Denna brist på ärlighet inför väljarna straffar sig nu. De steker i sitt eget flott. n Dumma sossar! För det andra kommer Alliansen att hävda att det är svårt att ändra på allt elände som socialdemokraterna ställt till med under ett århundrade. Även deras egna värsta stolpskott - som fastighetsskatten, sjukförsäkringarna och den nya arbetsmarknadspolitiken - kommer att vara de dumma sossarnas fel. n Ljuset syns i slutet av tunneln! För det tredje kommer Alliansargumentet att vara "det ser för jävligt ut just nu, men ljuset syns i slutet av tunneln!". Budskapet kommer att vara att de behöver fyra år till för att ställa allt tillrätta. Att det i så fall är den internationella konjunkturen som trots Alliansens politik slår igenom kommer de inte att låtsas om. Kriserna kommer från utlandet - medan förbättringar härrör från den egna politiken. Men kanske är det så enkelt att de borgerliga vid sidan av sina övriga oförmågor också har otur. När de tar makten blir det lågkonjunktur - som de sedan förvärrar genom sin klantighet. Socialdemokraterna däremot, de får en oförtjänt högkonjunktur i ryggen när de återtar regeringsmakten. Och den lyckas de sedan rida på tack vare sin regeringsvana. Kanske handlar valet om att väljarna ska bestämma sig för om de vill rösta med de otursförföljda - eller med gänget som har jord i fickorna.