LEDARE: Sluta larva er

Varför vänsterpartiet skulle "förödmjukas" framkom aldrig i intervjun. Inte heller blev det klarlagt vad som skulle vara en förödmjukande behandling i Ohlys ögon. När den borgerliga alliansen började formeras 2004/2005 fanns det förvisso politiska skillnader mellan de fyra partierna. En av de mer svårlösta - den något udda frågan om vem som ska få gifta sig med vem och på vilket sätt - har precis utlöst alliansens första lilla kris. Men i övrigt var det inga större problem för dem att komma överens. Åsiktsskillnaderna när det gäller NATO, euro och kärnkraft kunde och kan skjutas på framtiden. Folkpartiets dåvarande ledare Lars Leijonborg krånglade inledningsvis och gav sig i väg på soloturer. Men när det väl blev allvar i förhandlingarna - framförallt vid partiledarnas träff i Bankeryd - så slöt samtliga partier upp bakom kompromisser i skatte- och socialförsäkringspolitiken. Viljan att komma överens för att på allvar utmana den sittande s-regeringen var stark och skillnaderna var som sagt inte särskilt stora. n n Dagens opposition har det svårare. Mycket svårare. Miljöpartiet och socialdemokraterna har goda förutsättningar att snacka sig samman till en fungerande och bra koalition. I de stora och tunga frågorna ligger partierna hyfsat nära varandra. Hos s och de gröna finns också lusten och intresset för att utvecklas genom att komplettera nytt och gammalt, stort och smått. Men vänsterpartiet är i allt väsentligt ett renodlat oppositionsparti med obrutet utanförskap ända sedan 1917. Vänsterpartiets uppfattningar när det till exempel gäller skatter, offentligt ägande och utrikesfrågor skiljer sig dramatiskt från miljöpartiets och socialdemokraternas. Det är rent larvigt att hävda att "kompromisser" kan åtgärda åsiktsklyftorna mellan s/mp och v. En koalition mellan dessa tre partier kan därför bara komma till stånd på ett av två dåliga sätt. Antingen förenas partierna i en vag avsiktsförklaring där alla svåra frågor lämnas olösta. Eller så ger vänsterpartiet upp hela sin själ för att ansluta till en modern mitten/vänsterpolitik. Det sistnämnda alternativet vore i och för sig mycket glädjande.
Men den förnyelseprocess som måste föregå en sådan omvandling av vänsterpartiet kan inte snytas fram i några enstaka kompromisser. För dagen finns heller inget som tyder på att vänsterpartiet ens har börjat fundera på förnyelse och omprövning. Det enda rimliga och realistiska är därför att s och mp går vidare med sin koalition. Skulle väljarna i nästa riksdagsval rösta på ett sådant sätt att socialdemokraterna och miljöpartiet skulle kunna bilda regering - med passivt eller aktivt stöd av vänsterpartiet - får partierna sätta sig ner och diskutera på ett respektfullt och icke förödmjukande sätt. De träffar och diskussioner om eventuellt samarbete som nu pågår är utsiktslösa och enbart skadliga. Enligt Lars Ohly ska överläggningarna pågå högst två veckor till. Finns det något skyddshelgon som vakar över oppositionen så hoppas jag att han/hon ser till att de veckorna går mycket snabbt. Oppositionen måste sluta larva sig.

Information till våra läsare

Ledare: Sluta larva er

Vänsterledaren Lars Ohly är svårtolkad. I Ekots lördagsintervju var hans budskap att han inte skulle släppa fram en s- och mp- regering om han och vänsterpartiet blev behandlade på ett "förödmjukande" sätt under förhandlingarna om en eventuellt ny regering.